måndag, november 21, 2005

Om ohälsan inte minskar måste räntan höjas

Konjunkturinstitutet förutser kraftiga räntehöjningar på ett och två års sikt. Det beror på att man inte räknar med någon som helst ökning av arbetsutbudet på grund av minskad ohälsa. Politikernas prat blir verkningslöst.

Den svenska kronan har försvagats påtagligt de senaste veckorna. Vissa bedömare anser att det beror på den låga räntan i Sverige. Bara Japan och Schweiz har lägre ränta. Men om riksbankens inflationsmål underskrids måste räntan vara låg. Att det nu leder till låg efterfrågan på kronor måste bero på psykologiska effekter. I botten finns dock uppenbarligen ett fundamentalt fel i svenska ekonomin. Frågan är bara vilket.

Varför kan Sverige år efter år ha motsvarande 5-7 procent av BNP i överskott mot utlandet utan att det leder till ökad import av konsumtionsvaror eller till kraftigt ökade investeringar? Sveriges exportöverskott rinner ut till utlandet genom reguljära placeringar och genom kapitalflykt. Statistikerna förnekar att det skulle finnas rena mätfel av sådan storleksordning att det skulle förklara en god del av överskottet.

När kronorna rinner ut försvagas Sveriges valutakurs. Det borde ge stimulans åt exporten och hämma importen. Men hemmamarknaden stimuleras egentligen inte särskilt mycket. Den del som borde expandera består av tjänsteproduktion. Som jag nyligen visade har hushållens tjänstekonsumtion stagnerat. Och nu börjar fler och fler tala om behovet av räntehöjningar. Det kommer att göra hushållen ännu mer försiktiga med konsumtionen.

Varför måste räntan höjas? Det beror på att inflationen förutses öka på något års sikt. Varför skulle inflationen öka? Ett skäl är att importvarorna blir dyrare pga den svaga kronan som delvis beror på den låga räntan. Ett annat skäl är att det blir brist på arbetskraft. Konjunkturinstitutet tror på en liten minskning av arbetslösheten 2006. Den har tydligen stora effekter eftersom KI bedömer att Riksbanken på ett års sikt har höjt räntan tre gånger med 0,25 procent. Inte nog med det. Året därefter skall fem sådana räntehöjningar göras. I december 2007 förutser KI att styrräntan ligger på 3,5 procent mot 1,5 idag. Detta trots att arbetslösheten inte sjunker ytterligare 2007 (diagr, bl 23/10).

Konjunkturinstitutet tror inte att arbetsutbudet kommer att öka. Regeringens åtgärder går mest ut på att suga upp de öppet arbetslösa - tydligen på ett sådant sätt att KI befarar ökad inflation och räntehöjning. Och skulle Alliansen komma till makten har KI inte alls tagit med detta i sin bedömning - alternativt ansett att dess förslag till arbetsavdrag och försämrade ersättningsnivåer inte har någon effekt på arbetsutbudet. Politikernas prat blir tydligen verkningslöst. I nedanstående diagram visas hur den totala ohälsan kommer att utvecklas enligt KI:s kalkyler (sjukskrivningar och förtidspensioner).

Den svaga nedgång som syns i diagrammet är enbart en effekt av att antalet personer nära pensionsäldern kommer att minska när 40-talisterna gått i pension. Om ohälsan inte minskar måste räntan alltså höjas.

Om vi däremot antar att KI inte har beaktat möjligheterna till ett regimskifte skulle ränteprognosen kunna bli helt annorlunda. Med kraftiga utbudsstimulerande följder av Alliansens förslag kommer arbetslösheten att bli mycket större och behovet av räntehöjningar mycket mindre eller bortfalla. Kronan kommer då att fortsätta att vara svag. Det är inte förvånande att moderaternas ekonom Anders Borg förordar stödköp av kronor i DI 17/11.

3 Comments:

At 21 november, 2005 20:24, Blogger Per-Olof Persson said...

Arbetsmarknaden har slutat fungera

Det hjälper inte längre att försöka öka efterfrågan genom att sänka räntan. Troligtvis hjälper det inte i heller att staten försöker öka efterfrågan genom ett budgetunderskott.

Dessa två metoder går ut på att de "digitala sedelpressarna" ska öka penningmängden och därmed efterfrågan i ekonomin. Det kan tyckas märkligt att en individ som förfalskar en tjuga kan få ett långt fängelsestraff. Men att det däremot är tillåtet för bankerna att tillverka hundratals miljarder nya kronor per år.

Bankernas extrema vinster beror på att de kan tillverka helt nya pengar att låna ut. Enligt statsministern skulle bankernas vinster bero på för liten konkurrens. Antingen ljuger statsministern eller så kan han inget om ekonomi.

Troligtvis så har arbetsgivarna slutat att efterfråga mer arbetskraft därför att det är för dyrt och besvärligt att ha anställda. Arbetsgivaravgifter och löner är för höga. Lagar och regleringar är för omfattande. Nya börder och regleringar läggs hela tiden på de gamla.

Höga skatter på privatpersoner och företag ger för dålig lönsamhet att starta och expandera företag. Om man då lägger till att arbetsutbudet blir dåligt med höga skatter på arbetsinsatsen och höga ersättningar för att inte arbeta, så blir resultatet en arbetsmarknad som har slutat att fungera.

 
At 22 november, 2005 15:47, Blogger Danne Nordling said...

Idag redovisar DI en enkät med de viktigaste aktörerna på räntemarknaden. Den visar att man tror att riksbanken börjar höja räntorna i februar-mars 2006 och att räntan kan ligga på 3 procent redan om ett år. Rimligtvis kommer detta att dämpa den privata konsumtionen, hämma exporten och öka en fortfarande ökande arbetslöshet. Att då höja pensionsåldern och minska ohälsan kommer att ytterligare öka arbetslösheten. Är det så troligt?

Det verkar vara mera psykologi än ekonomiska fundamenta som man tror skall styra den ekonomiska politiken. Det visar kommentaren från Henrik Mitelman, SEB, som funderar på hur Riksbanken skall klara den knepiga uppgiften att "förklara" varför man höjer räntan trots att inflationsutsikterna inte motiverar det.

'Tidsandan' kräver räntehöjning alldeles oavsett om det är motiverat eller ej. Med en sådan ekonomisk politik förstår man att det går åt skogen för Sverige.
- - -
Att arbetsgivarna skulle anse det vara för dyrt att anställa är inte någon verklig förklaring. Dyrt i förhållande till vad? Om efterfrågan på företagens produkter är tillräckligt hög kan det inte bli för dyrt att anställa. Däremot kan det vara besvärligt. Men har det på kort tid blivit mer besvärligt än tidigare? Eller är det bara ett annat sätt att säga att efterfrågan är för liten?
/DNg

 
At 21 december, 2005 19:25, Anonymous Anonym said...

good info

 

Skicka en kommentar

<< Home