tisdag, december 13, 2005

Växthusdebatten lider av tre oklara punkter

Initierade redogörelser med många detaljer om växthuseffekten är trots detta oklara på tre punkter: Hur stor är den naturliga effekten, hur stor initial temperatureffekt blir det från en fördubbling av koldioxiden och varför blir den slutliga effekten på uppvärmningen så osäker? Skeptikerna har inte fått svar.

När man tittar närmare på vad som sägs om växthuseffekten på nätet och i litteratur som vänder sig till lekmän är det förvånande att en rad element i teorin förklaras ganska ingående. Men när det kommer till de två punkter som är av avgörande betydelse för om ökade koldioxidutsläpp är en överhängande fara eller inte så finns det inga närmare förklaringar.

Vi får reda på att solinstrålningen till jorden på en cirkulär yta vinkelrät mot strålningen är 1 370 W/m2 som ett årstidsgenomsnitt. Eftersom jorden är ett roterande klot blir strålningen dock 1/4 eller 342 W/m2. Strålningen är först kortvågig och absorberas delvis av atmosfärens olika gaser, främst syre och ozon. Osäkra mätningar och modelleringar visar att 70 W/m2 absorberas i atmosfären och 170 W/m2 vid jordytan. Ca 100 W/m2 reflekteras ut igen och representerar jordens 'albedo'.

Eftersom jorden normalt inte blir varmare kommer även de 170 W/m2 att stråla ut från jorden i form av långvågig IR-strålning. Detta sker i interaktion med atmosfärens gaser och vattendroppar mm. Dessutom avgår den i atmosfären absorberade kortvågiga strålningen på 70 W/m2 också under interaktion. Atmosfären fungerar sålunda som en isolerande filt som fördröjer utstrålningen och höjer temperaturen ("ett växthustak").

Nu inträder den första oklara punkten. Temperaturhöjningen genom den naturliga växthuseffekten är oklar och olika gasers bidrag vagt preciserade. Höjningen anges med uppgifter från 15 grader, 20 grader 30-35 grader, 33 och 34 grader. Då blir eventuella procentuella uppgifter om olika gasers bidrag skäligen ointressanta om de inte kopplas till en preciserad bas (vilket sällan är fallet).

Kiehl och Trenberth gjorde 1997 gällande att vattenångan ensam svarade för 60 procent och koldioxiden för 26 procent av den naturliga effekten. Andra mätningar påstås ange 80 procent. Ett tips (Nelson) som skickats in till denna blogg anger 90-95 procent för vattenångan (30-31 grader av 33).

På grundval av IPCC:s tidigare rapporter uppges man kunna räkna ut de olika specifika växthusgasernas inbördes bidrag (relativ GWP): CO2 64%, CH4 19%, N2O 6% och CFC-11, CFC-12, HCFC-22 10%. Detta är oanvändbara uppgifter utan en bas. Om vi antar att vattenånga utgör 60 procent av den naturliga effekten, blir 64 procent av 40 procent hela 26 procent av effekten, dvs 8,7 grader av 34! Det stämmer i varje fall inte med den uppgift som professor em Hilding Sundqvist angav i en debattartikel i DN 2001 där koldioxidens effekt skulle vara 2-3 graders naturlig höjning. Det är den enda jag fått tag i.

Eftersom det inte råder ett linjärt samband mellan koldioxidens halt och absorptionen av IR-strålning kanske det inte är så viktigt hur stor den naturliga effekten är. Men det visar att här finns en sjuk punkt i växthusteorin som undviks vid beskrivningen av de annars så detaljerade sambanden. Det skulle kunna vara så att en fördubbling av en halt som specifikt ger 10 graders uppvärmning bara är 0,1 grader.

Hur beräknas effekterna av fördubbling?

Men när beskrivningarna av vad en fördubbling ger i specifik effekt är redogörelserna ännu vagare. Här finns den andra oklarheten. Det beräknas att de antropogena växthusgaserna nu ger ett extra energitillskott på 2,5 W/m2 varav CO2 svarar för 60 procent. Men varifrån kommer dessa uppgifter och vad ger de för effekter på temperaturen?

Lindzen och Sloan angav 1995 i boken Can Carbon Dioxide Cause Climate Change? att en fördubbling av koldioxidhalten skulle innebära en temperaturhöjning med bara 0,3 grader, inte med 2,5 som ofta anförts. IPPCC anger att effekten skulle bli 1,4-5,8 grader men då ingår även effekter från koldioxidens inverkan på vattenångan, klimatet i övrigt och albedot. Enligt Bert Bolin, tidigare ordf i IPCC, är den specifika effekten av en fördubbling av CO2 drygt 1 grad. Ingenstans beskrivs hur denna siffra är framräknad ens i de mest grövsta termer.

Inte heller beskrivs hur en initial ökning av koldioxiden genererar en ökning av vattenångan och en minskning av albedot så att temperaturstegringen blir större än än den specifika från ökningen av koldioxidhalten. Här finns den tredje oklarheten i växthusdebatten. Vi kan förstå att det finns osäkerhetsfaktorer och många av de följdeffekter för vindar och strömmar och andra liknande förhållanden bidrar till de stora osäkerhetsintervallen. Men vad är det som gör att en effekt på 1 grad resulterar antingen i att temperaturen stiger 1,4 grader eller 5,8 grader?

Skeptikerna har inte fått svar. Innan dessa tre oklarheter har skingrats finns det skäl att vara kritisk till folk som tror att de kan övertyga någon med auktoritetsargument.

Tidigare debatt om koldioxidens effekt 7/12

15 Comments:

At 13 december, 2005 19:21, Anonymous Anonym said...

"Innan dessa tre oklarheter har skingrats finns det skäl att vara kritisk till folk som tror att de kan övertyga någon med auktoritetsargument."

Om du är seriöst intresserad, varför inte läsa en universitetskurs i ämnet, i stället för att sitta här och rapa upp ständiga konspirationsteorier?

 
At 13 december, 2005 19:33, Blogger Danne Nordling said...

Varför skulle jag det? Jag har tagit del av vad ett antal personer som doktorerat skriver om växthuseffekten och de är oklara på dessa tre punkter. Debatten om universitetskurs har vi redan haft, varför "rapar du upp" andras argument? Att jag skulle anse att det föreligger en konspiration kanske du kan precisera? Något sådant har jag aldrig hävdat. Läs på!
/DNg

 
At 13 december, 2005 19:42, Anonymous Anonym said...

Du har gott självförtroende, du "vet" att du har rätt, och du anser att forskning som inte stryker dina fördomar medhårs måste vara felaktig på något sätt. Har du någon gång tänkt tanken: "tänk om jag har fel"?

 
At 13 december, 2005 20:08, Blogger Danne Nordling said...

Vad är fördomar? De som har en kontroversiell uppfattning utan att ta reda på vad som ligger bakom har fördomar. De flesta i växthusdebatten har denna typ av "fördomar" eftersom de litar på vad andra påstår är sant.

Jag påstår inte att jag vet bättre hur växthuseffekten fungerar. Jag konstaterar bara att en kontroversiell uppfattning inte brukar verifieras och underbyggas i relativt kvalificerade men begripliga sammanhang. Det vill jag sprida kunskap om. Kanske någon kan ge en förklaring eller tipsa om en sådan någon gång framöver. Du kan ju inte det.

Men om ingen kan komma med ett klargörande måste alla som intar en anti-auktoritär inställning dra öronen åt sig. Då kanske vi har förts bakom ljuset av personer som alla litar på auktoriteter och som hamnat fel på grund av en missriktad konsensusvilja.
/DNg

 
At 13 december, 2005 23:09, Anonymous Anonym said...

OK, du vill inte gå en universitetskurs, men du kan väl för tusan i alla fall läsa kommentarerna på din egen blogg! Det du tar upp här är sådana som jag redan förklarat i dina tidiager inlägg.

1. Om du med storleken på växthuseffekten menar den uppvärmning vi har mellan jordytan och toppen på atmosfären är den ca 34 grader. För att få de radikalt annorlunda värdena tänker man sig istället att man helt plockar bort atmosfären och därefter gör olika antaganden om hur jorden då skulle se ut.

Bidragen från olika gaser är inte direkt additiva. Därför kan man se olika siffror. Tänk dig följande. Du har tre gaser som absorberar olika frekvenser:
A: xx...x.xx.
B: .xx....x.x
C: .xxx.x....
Ljus kan passera bara för de frekvensernär alla gaser är genomskinliga (dvs '.'). Hur många procent absorberar varje gas? Var för sig absorberar A 50%, B 40%, C 40% och ändå passerar 20%! Jag gav dig en länk till RealClimate-bloggen där en klimatforskare gav mer detaljerad information. De högsta siffrorna för vattenånga på mer än 90% är helt enkelt fel.

Jag vet inte vad Sundqvist skrev, men det låter som en siffra för uppvärmningen vid en dubblade koldioxidhalt, vilket alltså inte är lika mycket som den värme som vi får från dagens koldioxid eftersom sambandet inte är linjärt.

2. Vill du veta i detalj hur man beräknar 'forcing' (vad är det svenska ordet för detta begrepp?) för CO2 får du läsa IPCC:s rapport, och framförallt titta i alla dess referenser. IPCC har inte gjort någon egen forskning utan de sammanställer bara tidigare resultat och bryr sig därföör inte om att redovisa alla metoder. Då skulle rapporten bli helt ohanterligt tjock. Det handlar om att använda sig av datormodeller, och återigen gav jag dig en lista med länkar där du rentav kan ladda ned källkod om du själv skulle vilja testa.

3. Att vattenångan fungerar som positiv återkoppling är enkelt att förklara i en första approximation. Höjer du temperaturen höjs ångtrycket för vattenångan. Eftersom moln inte kan bildas och vatten regna ut innan den relativa luftfuktigheten når 100% så innebär det att vi får mer vattenånga i en varmare atmosfär. En första, och faktiskt rätt bra approximation, är att den relativa luftfuktigheten förblir konstant.

Att albedot minskar beror helt enkelt på att jordens istäcken minskar och att is reflekterar mycket mer ljus än marken (eller vattnet) under.

För dig kanske det faktum att osäkerheterna i de exakta konsekvenserna är osäkra betyder att vi inte behöver bry oss. Själv tycker jag precis tvärtom. Vi vet att något stort är på gång, men eftersom vi inte kan säga exakt hur mycket, och än mindre vilka de regionala effekterna blir kan vi inte förbereda oss. Det finns dessutom en risk för abrupta klimatförändringar om vi passerar någon tröskel, en möjlighet som knappt nämndes av IPCC.

Det finns en liten chans att effekterna av klimatförändringar hamnar i det understa intervallet (även om den chansen minskat enligt artiklar som utkommit sedan senaste IPCC rapporten) och skulle så vara fallet har Tino kanske rätt i att det är olönsamt att göra något. Blir effekterna större är det däremot en ren vinst, och skulle den högre delen av intervallet vara sann blir det en katastrof. Se Kyotoavtalet och dess fortsättning som en försäkringspremie.

Sen är det en skillnad mellan att vara anti-auktoritär och att vara ren rättshaverist. Den som envisas med att vägra tro på auktoriteter och samtidigt vägrar ta sig tid att förstå deras argument är snarare det senare.

 
At 13 december, 2005 23:46, Blogger Per-Olof Persson said...

Är det möjligt att leda ner utsläppen under markytan? Detta var kanske ett norskt aprilskämt? Det togs upp i ett nyhetsprogram för ett tag sedan.

 
At 14 december, 2005 07:51, Anonymous Anonym said...

I stationära anläggningar som kolkraftverk är det möjligt, om man har någon stabil geologisk formation i närheten där man kan lagra koldioxiden. Med lite tur stannar den rentav kvar där. (Folk oroar sig över att lagra små mängder fast och kemiskt inert radioaktivt avfall, vad skall man då säga om att lagra enorma kvantiteter av en gas?) Dyrt blir det däremot, frågan är om det kan bli lönsamt.

 
At 14 december, 2005 15:14, Blogger Per-Olof Persson said...

Förklaring till hur ekonomer resonerar

(1) Tidigare teorier om jordens undergång har varit felaktiga.

(2) Politiska regleringar och interventioner har historiskt sett gjort större skada än nytta. Mängder av interventioner har haft motsatt effekt jämfört med de politiska målen.

(3) Vi måste alltid fråga oss vad vi jämför emot. Den industriella utvecklingen har haft kraftiga fördelar jämfört mot hur människor hade det tidigare. Människor levde under svårare förhållanden tidigare exempelvis levde vi med svält och undernäring, pest och andra sjukdomar, dåliga bostäder och dåliga hygieniska förhållanden, livslängden var betydligt kortare trots att vi numer har en miljö med miljögifter osv.

(4) Ekonomin fick ett uppsving under de perioder vi hade ett varmare klimat exempelvis under den romerska perioden. Ett varmare klimat ger större skördar och bättre levnadsförhållanden. Människor vill leva i ett varmt klimat och flyttar gärna söderut om de har den möjligheten.

(5) Vi får anpassa oss efter klimatet. Uppkommer en istid får vi anpassa oss efter detta. Får vi ett medelhavsklimat får vi anpassa oss efter detta.

(6) Det är ett fåtal länder som kommer att minska sin tillväxt för att få mindre utsläpp. Länder som Kina och Indien har idag utsläppsregler men det är ingen som bryr sig om dessa regler. Om ett fåtal länder i Europa satsar hårt på att minska utsläppen så kommer den industriella produktionen att flytta till länder som inte bryr sig om utsläppsregler.

(7) Det kan vara ett större problem för människan om oljan sinar. Dagens jordbruk är väldigt beroende av oljan. Utan oljan är det möjligt att ett par miljarder människor svälter ihjäl.

(8) En ekonomi med marknadspriser fungera så att vi väljer att använda den energi som ger det bästa ekonomiska utbytet. Sinar oljan så ökar priset och efterfrågan på olja minskar. Den teknologiska utvecklingen kan också göra att andra energikällor slår ut de fossila bränslena.

(9) Trots Kyoto-avtal så är prognosen att oljeanvändningen kommer att öka med 50 % fram till år 2025. Energy Information Administration (EIA) räknar med efterfrågan på olja ökar kraftigt från 80 miljoner fat per dag till 120 miljoner fat år 2025. Taktiken med att sluta avtal verkar inte alls fungera.

(10) Den mänskliga faktorn är besvärlig att komma över. Människor i världen vill inte få det ekonomiskt sämre om interventionerna försämrar levnadsstandarden för kraftigt. Erfarenhetsmässigt vet ekonomer att exempelvis prognoser över sänkt tillväxt är glädjekalkyler. Det går inte att lita på denna typ av siffror.

 
At 14 december, 2005 16:26, Anonymous Anonym said...

Svar till Per:
1. Ingen förutspår jordens undergång nu heller. Och alla förutsägelser om mindre katastrofer har inte varit fel, vare sig det rör sig om varningar för att IT-bubblan skulle spricka eller för att det har sina risker att bosätta sig i områden som brukar drabbas av jordbävningar.
2. Det är ett rent ideologiskt påstående. Japan och Sydkorea hade t ex lång tid enorm ekonomisk tillväxt trots, eller kanske rentav på grund av, kraftiga statliga regleringar. När det gäller miljön, tror du att vi skulle mått bättre om vi sluppit all miljölagstiftning om stopp för svavelutsläpp, krav om katalysator på bilar etc?
3. Vi talar inte om att avveckla industrisamhället så det du tar upp är en ren halmdocka. Enda risken för att något sådant skulle inträffa är om vi får en miljökatastrof stor nog att en stor grupp av befolkningen säger att industrin inte är värd sitt pris. Därför borde du vara mån om att se till att vi inte får någon sådan.
4. Om det alltid blir bättre om det är varmare, hur kommer det sig att jordens mest välmående regioner inte ligger runt ekvatorn?
5. Så sa industrin om svavelutsläpp tidigare också. Det är bara anpassa sig, jobben går först! Varför skall vi inte istället kunna ha lite framförhållning och se till att inte skapa oönskade förändringar?
6. Kina och Indien har faktiskt inga begränsningar inom Kyotoavtalet. Utvecklingsländerna slapp sådana den här första rundan eftersom det ansågs att de inte varit medskyldiga till utsläppen hittills och borde få en chans att först hinna ikapp oss.
7. Spelar det någon roll om vi minskar förbrukningen av olja för att den skall räcka längre eller för att minska på växthueffekten? Kol är dessutom på lång sikt det större problemet eftersom reserverna är så mycket större.
8. För att marknadspriser skall fungera måste man se till att få med de externa kostnaderna i priset, dvs det skall kosta att släppa ut koldioxid.
9. Idag har vi en miljard människor i västvärlden. Naturligtvis ökar energiförbrukningen globalt om fler blir rikare. På lång sikt får vi räkna med att utsläppsrättigheterna fördelas jämnt bland jordens befolkning, och då krävs stora minskningar för oss här i väst.
10. Erfarenhetsmässigt vet vi tvärtom att prognoserna om vilken ekonosk katastrof det skulle bli att rena svavelutsläpp, införa katalysator etc aldrig slog in. Sådana kalkyler tar inte hänsyn till den utveckling av bättre teknik som sker när man tvingar ner utsläppen. Detsamma gäller av allt att döma koldioxidutsläppen: det blir en kortvarig kostnad under en omställningsperiod, men därefter snarare en vinst eftersom vi miskar problemet med ditt scenario 7, att oljan tar slut medan vi fortfarande är helt beroende av den.

 
At 15 december, 2005 22:48, Blogger Danne Nordling said...

Till Thomas: Du har inte förklarat just något tidigare utan antingen påstått att kritiken är fel i största allmänhet utan att ge en alternativ beskrivning eller också har du hänvisat till länkar med en omfattande och komplicerad redogörelse för saker som inte omedelbrt förefaller ha relevans.

Jag tycker fortfarande att det är företrädarna för en ingripande och reglerande politik som har en skyldighet att förklara varför det är motiverat att förorda denna politik. Det är i bästa fall en fråga om "intellektuell slapphet" att avstå från detta och hänvisa till att experterna inte kan ha fel. I sämsta fall är orsaken att det finns något fel eller åtminstone oklarhet som inte ens de flesta experter begripit.

Helt klart är emellertid att någon egentlig förklaring till den förhöjda växthuseffektens alla led inte ges av myndigheter, intresseorganisationer eller experter som skriver för allmänheten. Däremot finns det mycket beskrivningar av detaljer på mindre relevanta områden.

Den beskrivning Thomas till slut ger är just av denna mindre relevanta karaktär. Jag har själv beskrivit en del av dessa förhållanden så en upprepning är onödig. Men på den ena centrala punkten (forcing) kan Thomas inte ge svar utan hänvisar till IPCC med referenser.

Något svar på hur mycket koldioxiden betyder initialt vid en fördubbling får vi inte trots att Bert Bolin nämnt drygt 1 grad. Thomas vet alltså inte.

Att luftfuktigheten ökar vid ökad temperatur har jag redan beskrivit, jag ville veta hur sambanden grovt ser ut. Thomas vet alltså inte.

Istället för att komma med fakta misstänkliggör Thomas Palm dem som frågar efer fakta. Ett klart självmål, som är uppenbart för alla som kan tänka kritiskt.
/DNg

 
At 16 december, 2005 07:44, Anonymous Anonym said...

Danne envisas med att upprepa samma jeremiad att han inte får tillräckligt med information slängd i knät på sig samtidigt som han lika envist vägrar ta till sig den information han får. Att beräkna forcing är mcyket komplicerat, och om Danne vill lära sig det får han besvära sig med att pallra sig iväg till ett universitet.

Inte ens när det finns något som är enkelt kan dock Danne ta till sig fakta: "Att luftfuktigheten ökar vid ökad temperatur har jag redan beskrivit, jag ville veta hur sambanden grovt ser ut. Thomas vet alltså inte."

Detta efter det att jag i mitt inlägg skrivit: "En första, och faktiskt rätt bra approximation, är att den relativa luftfuktigheten förblir konstant."

Är det så att Danne vill att jag kopierar tabeller över ångtryck som funktion av temperatur för att vara nöjd? Eller vad är det i påståendet om konstant relativ luftfuktighet som är för komplicerat för honom?

 
At 17 december, 2005 00:15, Blogger Danne Nordling said...

Thomas Palm vill missförstå mina frågor för att han inte skall behöva svara på dem. Orsaken är antingen att han inte kan det eller att svaret skulle visa att det inte finns någon riktigt hållfast grund för klimatalarmisterna.

Om man fördubblar koldioxidhalten så ökar temperaturen initialt enligt B Bolin med drygt en grad. Detta leder till en förstärkning av effekten via ökad vattenånga som är en växthusgas. Hur stor blir denna förstärkning? Hur har detta räknats fram i grova drag? Varför är svaren så varierande? Hur mycket av totaleffekten beror inte på vattenångan utan på minskningen av jordens albedo?

Sedär, fyra frågor som varken Thomas Palm eller andra alarmister kan besvara så att intresserade medborgare kan känna sig lugnade.

Till detta kan läggas andra frågor såsom 1) Har prof Hilding Sundqvist fel när han säger att ett teoretiskt avlägsnande av koldioxiden från atmosfären skulle sänka temperaturen med 2-3 grader medan vattenångans effekt är 25 grader? 2) Vilken grund har påståendet att en fördubbling av koldioxiden skulle öka temperaturen med "drygt en grad"?
/DNg

 
At 01 maj, 2006 11:59, Anonymous Anonym said...

Orka va fan

 
At 01 maj, 2006 12:00, Anonymous Anonym said...

Om inte radikala åtgärder vidtas för att hejda den globala uppvärmningen så kan framtida klimatförändringar underminera möjligheterna för en hållbar utveckling i Medelhavsområdet. Detta menar Jacqueline Karas i en rapport för Greenpeace, publicerad hösten –97.

Ett bra sätt är Kör dieselmotorer på rapsolja

Värst drabbade blir Nordafrika och östra Medelhavsområdet, men även de norra delarna kommer att påverkas. Aktuella mätningar kan tolkas så att klimatet redan kan ha börjat förändras. Rapporten prognosticerar situationen år 2100:

Temperaturen har stigit med över 4 grader i inlandsområden och 2 grader över själva havet.

Regnmängden har minskat med mellan 10 och 40 % över stora delar av Afrika och sydöstra Spanien, och regnandet blir mera koncentrerat till vintermånaderna, med torka som följd.

En havsnivåhöjning på en meter drabbar låglänta områden, och floder och kustnära vattenmagasin får ökad salthalt på grund av havsvatteninträngning. Det får svåra konsekvenser för Nildeltat, Venedig och Thessaloniki.

Vattenbrist drabbar i första hand Nordafrika, Syrien, Libanon och Malta, som redan idag har ont om dricksvatten.

Accelererande ökenspridning drabbar jordbruket i Egypten och Tunisien. Skördarna minskar på grund av vattenbrist. Detta kan även drabba Spaniens majsodlingar.

Temperaturhöjningen och ökad miljöförstöring medför en ökning av andnings- och infektionssjukdomar hos stadsbefolkningarna.

Redan idag finns dispyter mellan länder över vatten. Turkiet och Syrien konkurrerar om Eufrats vatten, och Egypten, Sudan och Etiopien konkurrerar om Nilens vatten. Sådana konflikter kommer att bli vanligare och medföra politiska spänningar i området.

Detta alltså, enligt Greenpeace-rapporten, om vi inte gör något drastiskt åt de fossila bränslena, de som producerar växthusgaserna.

Källor: Greenpeace, World Water and Environmental Engineering, december 1997



© Copyright HVR, 1999
1999-01-25

Kolets kretslopp
Växthuseffekten är ett naturligt fenomen som gör att jordens medeltemperatur ligger på + 15ºC. Utan växthuseffekten vore jorden ett dött isklot med en medeltemperatur på -18ºC.

Koldioxid är det viktigaste ämnet som påverkar växthuseffekten i atmosfären. Koldioxid produceras av människor och djur och tas upp av växterna. Växterna i sin tur frigör syre som djur och människor är beroende av. Det är det naturliga kretsloppet för kol. Det naturliga kretsloppet för kol har störts genom att stora mängder av det kol som normalt inte deltar i kolets kretslopp tas upp från jordens inre och förbränns. (Olja, kol och andra fossila bränslen.)

Bilavgaser och utsläpp från eldning av fossila bränslen som olja, kol och gas i industrin, i kraftverk och hushåll, rubbar balansen och medför en ökning av koldioxidhalten i atmosfären. En ökning av koldioxidhalten får till följd att delar av den värmestrålning som skulle stråla ut i världsrymden i stället stannar kvar.

Regnskogar och andra skogar binder stora mängder koldioxid. Skogsskövling bidrar till växthuseffekten eftersom mindre koldioxid kan bindas i växtligheten.



Effekter
Koldioxidhalten är nu mer än 25% högre än för 100 år sedan. I och med att värmestrålningen ut till rymden förhindras av växthusgaserna stiger medeltemperaturen på jorden hela tiden.

Effekterna i framtiden är mycket svåra att förutspå. Det rör sig om långa tidsperspektiv och det är många svårförutsägbara processer som påverkar utvecklingen.

Temperaturhöjningen kommer troligen att medföra stora förändringar av vindriktningar och nederbördsmönster. Det i sin tur kommer att förskjuta dagens klimatzoner.

Nordliga breddgrader kommer att värmas mer och tropikerna mindre än genomsnittet.

Havsytan stiger
När jordens medeltemperatur ökar värms även haven. Havsvattnet utvidgas så att volymen ökar och havsytan stiger. Glaciärer och polarisar börjar smälta.

Om inget görs för att hejda utsläppen kommer havet att stiga med cirka en halv meter till år 2100. Ytan kommer att fortsätta stiga efter år 2100 även om koncentrationen av växthusgaser inte längre ökar.

Vad kan jag göra för att minska belastningen på växthuseffekten?

Åka kollektivt
Samåka
Sänka inomhustemperaturen
Minska energianvändningen
Använda förnyelsebar energi som ved, sol och vind (vedelda med förstånd)

[Startsidan]


--------------------------------------------------------------------------------


Ansvarig: Gunnar Bergström mk-gbm@skelleftea.se
Formgivning: Miljövägledarna miljovagledarna@skelleftea.se


Växthuseffekten - ett hot?




--------------------------------------------------------------------------------



Växthuseffekten vad är det?
Koldioxid är en gas som tillsammans med vatten bildas i luften vid förbränning av material som innehåller kol, t.ex. ved, torv, brännolja mm. Meteorologer över hela världen har observerat att atmosfärens innehåll av koldioxid har ökat mycket kraftigt under de senaste 50 åren. Detta anses bero på den ökade förbränningen av ved, kol och olja i industriländerna. Eftersom växterna utnyttjar koldioxid för fotosyntesen, dvs. för att bilda socker i bladen under solstrålningens inverkan, så skulle man tycka att denna ökning av koldioxiden i atmosfären skulle kunna vara till nytta för jordbruket.

Emellertid gör denna koldioxid (jämte en del andra gaser, t.ex. metan) att utstrålningen av värme från jorden bromsas upp och hela jorden blir varmare. Det hela fungerar som ett växthus, solstrålningen kommer in men värmestrålningen ut minskas. Meteorologerna har räknat ut att detta inom en 50-års period skulle kunna leda till att vårt klimat i norra Europa skulle bli i medeltal 2 - 4 grader varmare.



Ger varmare väder i Sverige, bra för Sverige men ...
I Sverige där vi har det ganska kallt och gott om vatten skulle denna uppvärmning kunna vara till nytta. I Mellansverige skulle man kunna odla växter som majs, sojaböna och kanske persika, och i Norrland alla de växter som nu är begränsade till södra Sverige.

Bilderna nedan visar trolig nordgräns för vin och majsodling om sommar medeltemperaturen i Europa stiger 2 grader (blå linje). Röd linje är den nordgräns som gäller i dag



och ännu varmare och torrare där det redan nu är för varmt och torrt
Men för de varmare och torrare områdena i världen, som ju upptar en stor del av jordens yta, leder växthuseffekten till att det blir ännu varmare och ännu torrare, dvs dvs det blir ännu svårare att odla någonting och mat-tillgången minskar.

Mer hav blir det kanske
Uppvärmningen kan leda till att inlandsisarna vid polerna smälter en del så att havs- ytan stiger och lågt liggande områden översvämmas.

Ur dessa synpunkter är växthuseffekten till skada för mänskligheten. Alla åtgärder som tänkas kan, bör därför sättas in för att minska koldixidutsläppen i världen. ( Kör dieselmotorer på rapsolja)



Var kan man sig lära mera?
Tillbaks till 1:a sidan

Naturvårdsverket


Start >> Föroreningar >> Växthusgaser >> Här

Kuster som hotas av översvämning om havsytan stiger


Om jorden till följd av växthuseffekten går mot ett varmare klimat kommer havsytan att stiga. Detta beror dels på ökad avsmältning hos glaciärer och inlandsisar, dels på att havsvattnet expanderar när det värms upp.

Stigande temperaturer innebär därför att låglänta kuster hotas av översvämning. De kuststräckor som markerats med mörkblått på kartan över Sydsverige är så flacka att en minst 50 m bred landremsa sätts under vatten om världshavets nivå stiger 0,5 m under det kommande seklet.

Längre norrut i Sverige bör landhöjningen inom överskådlig tid kunna upphäva effekterna av att havsytan stiger.

Från Miljön, Sveriges Nationalatlas (1991).











Ansvarig: Claes Bernes Uppdaterad: 1999-12-16





Pressmeddelande - disputation vid Luleå tekniska universitet

Fossila bränslens priskänslighet stöder införandet av miljöskatter

Efterfrågan på fossila bränslen för elproduktion är även på kort sikt relativt priskänslig i Västeuropa. Det framgår av en ny doktorsavhandling vid Luleå tekniska universitet. Det betyder bland annat att den europeiska elsektorn troligen skulle klara leveransstörningar utan stora problem.
De fossila bränslenas priskänslighet tyder också på att införandet av miljöskatter skulle kunna vara en framgångsrik väg för att bekämpa växthuseffekten.

I sin avhandling visar Patrik Söderholm, Avdelningen för nationalekonomi, genom två studier vilka ekonomiska och politiska faktorer som bestämmer valet av bränsle för elproduktion.
Den ena studien försöker svara på frågan: hur mycket påverkas efterfrågan på fossila bränslen när priserna förändras? Patrik Söderholms resultat visar bland annat på en relativt stor priskänslighet, vilket i sin tur tyder på att leveransstörningar, till exempel i form av en gasprischock, inte skulle drabba den europeiska elsektorn särskilt allvarligt.
Dessutom antyder de nationalekonomiska forskningsrönen att miljöskatter skulle kunna vara effektiva för att påverka efterfrågan på olika bränslen med olika grad av koldioxidutsläpp. Därmed skulle politiskt uppsatta miljömål för att bekämpa växthuseffekten lättare uppnås.
I den andra studien visar Patrik Söderholm vilka faktorer som varit avgörande för valet av elproduktionsalternativ i Zimbabwe sedan självständigheten 1980. Frågan om hur u-världen kommer att prioritera mellan olika alternativ är viktig, eftersom större delen av tillväxten i världens elkonsumtion väntas ske här.
Resultaten visar att landet i allt högre grad valt att prioritera kostnadseffektiva alternativ på bekostnad av självförsörjningsmål.
Detta förklaras av finansiella problem, Världsbankens inflytande samt en ny politisk miljö i landet. Slutsatsen är att det i Zimbabwe troligen blir fossileldad kraft som kommer att utgöra den dominerande andelen av de framtida kraftinvesteringarna i landet.

 
At 31 januari, 2008 13:44, Anonymous Anonym said...

Hej, jag håller delvis med dej och det tror jag också de danska vikingarna för ca 1000 år sedan också hade gjort när de upptäckte Grönland, ja de gav det nya landet namnet för marken bestod till mestadel av gräs, ljung och mossor kring kusterna.
Benart

 

Skicka en kommentar

<< Home