-Kraftigare åtgärder behövs för jobben
Som väntat är det ingen mirakelmedicin för nya jobb regeringen presenterar i budgeten om nu någon trodde att det skulle bli något sådant. Min beräkning igår var att 42 000 av de 137 000 nya jobben de närmaste tre åren (tom 2009) beror på den nya politiken. Det är uppenbart att det behövs mer kraftfulla åtgärder för att säkra en väsentligt bättre situation inför 2010 års valrörelse.
Detta betyder att regeringen måste lösa två problem: 1. Vilka ytterligare åtgärder finns att vidta? och 2. Var kan det tänkas att de nya jobben uppstår?
1. Så vitt jag kan se har finansdepartementet räknat med alla Alliansens förslag för att underlätta skapandet av nya jobb - även de som skall genomföras 1 juli 2008 och som kräver ytterligare utredning. Det enda som inte finns med är det andra steget i jobbavdragsreformen. Men det är ganska begränsat och kan knappast ensamt ge någon större effekt om det skall finansieras fullt ut.
Jag vill därför ställa frågan: Vilka ytterligare åtgärder finns det som regeringen skulle kunna genomföra?
2. Denna första fråga hänger naturligtvis samman med vilken uppfattning man har om var de nya jobben kommer att uppstå. I nedanstående tabell visas Konjunkturinstitutets prognos i augusti 2006 baserad på antalet arbetade timmar. För att få en uppfattning om vad detta betyder i antal personer är det bra att veta att 161 miljoner timmar motsvarar 100 000 nya jobb (beräknat på en sysselsättning om 4 258 000 personer -05).
Vi kan räkna ut att tjästebranscherna svarar för ca 1,8 miljoner personer. Statsminister Fredrik Reinfeldt har antytt att det behövs åtminstone 300 000 nya jobb. Om vi tänker oss detta för tjänstesektorn skulle det bli en sysselsättningsökning med 17 procent. Är det realistiskt?
Problemet är kanske ännu svårare. Om det inte är handeln och företagstjänsterna som skall öka återstår den privata tjänstesektorn som svarar för 18 procent av sysselsättningen totalt eller ca 785 000 personer. Kan den öka med 300 000? Det betyder i så fall en ökning med 38 procent. Det är definitivt inte realistiskt ens på 10 års sikt.
Hur vore det om regeringens företrädare kom med en vision om hur man tänker sig den framtida sysselsättningsutvecklingen i Sverige? Finns det fler åtgärder att ta till?
Andra bloggar om: politik, samhälle, nya jobb, sysselsättning, regeringen på intressant.se
posted by Danne Nordling @ 12:40
4 comments
4 Comments:
Fler åtgärder
Ekonomer har sedan mitten av 1800-talet ansett att det är marknadsekonomin som har skapat nästan alla problem vi har. Därför har nationalekonomin utvecklats till ett ämne där dessa problem ska lösas genom olika typer av statliga interventioner. Idag ser vi resultatet av ekonomers bristande kunskaper om hur en marknadsekonomi fungerar.
I verkligheten är det de statliga interventionerna som skapar problemen. En bra grund kan vara att studera Murray N. Rothbards teori om "våldsamma interventioner i marknadsekonomin". Kapitel 12 i boken "Man, Economy and State" (1962) handlar om denna teori. Boken går att laddas ner på www.mises.org. Rothbard har också skrivit boken "Power and Market" som handlar om denna teori.
Våldsamma interventioner handlar bl a om (på engelska): "price control, compulsory cartels, licenses, quality standards, safety precautions, tariffs, child labor laws, conscription, subsidies to unemployment, subsidies to employment, base-point pricing bans, conservation, antitrust laws, patents, public utilities, eminent domain, wage taxes, corporate taxes, capital gains taxes, property taxes, progressive taxes, the single tax, government ownership of anything, and all forms of government spending."
Kollektivavtal är en priskontroll där ett golv för priset på arbetskraften sätts. Golvet får inte underskridas vilket leder till att priset sätts högre än arbetskraftens marginalproduktivitet. Om vi använder oss av företagsekonomi vet vi att intäkten för en vara och tjänst måste överstiga produktionskostnaden för att vara möjlig att tillverka. I teorin är det möjligt att importera 100 miljoner kinesiska gästarbetare och ha full sysselsättning. Bara intäkterna tillåts vara större än kostnaderna.
Risken är att vi inte kan se konkret hur ett samhälle enligt Rothbard skulle fungera. Han har i någon mån samma ansats som Marx men med motsatta förtecken. Marx räknade upp allt som var förkastligt i det "kapitalistiska" samhället men hade väldigt litet att säga om hur alternativet skulle fungera.
Uppgiften för liberaler borde vara att både kritiskt granska socialstatens moraliska grunder och att konkretisera ett realistiskt alternativ.
/DNg
Vad regeringen borde tala lite mer om är hur den breddade arbetskraftsinvandring man nu talar om kommer att passa in i detta. Det torde inte komma som en nyhet att jobbskapande kräver investeringar oavsett om jobbet skall bemannas av en svensk eller en invandrare. Inte heller är det realistiskt att anta att små och medelstora företag kommer att ha tillgång till internationella, eller ens nationella, kapitalmarknader utan även fortsatt kommer att vara hänvisade till traditionella finansieringsformer.
Därför kommer en ökad arbetskraftsinvandring att leda till att jobbtillväxten bland etniska svenskar kommer att vara lägre än utan denna invandring. Man kan fråga sig å vems vägnar som regeringen egentligen arbetar.
Svenskt näringsliv kommer säkerligen att uppskatta den lönepress som denna invandring och genomdrivandet av tjänstedirektivet kommer att leda till. Vi andra kommer nog inte att vara fullt lika entusiastiska.
Uppgiften för de liberaler som har marknadsekonomin som sin förebild bör vara att som Adam Smith a låta den osynliga handen vägleda.
Detta ansåg även Friedrich von Hayek, som i sin kritik av socialstaten lanserade uttrycket " socialister i alla partier förenen eder".
Men,men;vem vågar i dag ha så "radikala" idéer och vilket resultat skulle de ge om de förverkligades?
Kanske nåt att reflektera över?
Skicka en kommentar
<< Home