lördag, april 14, 2007

Anders Borg kritiserar de höga löneökningarna

Finansministern är oroad över de stora löneökningarnas negativa effekter på sysselsättningsökningen på några års sikt. Men han vill inte "sätta sig till doms" över parterna. Dementin är kanske den slutliga bekräftelsen?

Finansminister Anders Borg intervjuades i Ekots lördagsintervju. Den första frågan rörde de dåliga opinionssiffrorna trots skattesänkningar och andra reformer. Detta berodde delvis på "strukturreformer" i början av mandatperioden. Senare kommer effekterna och då först ser vi de positiva effekterna.

Borg var bekymrad över att avskaffandet av förmögenhetsskatten skadar moderaternas profil (även i intervju i DI Weekend). En vecka innan sade Borg att det var olämpligt att avskaffa den genom att den främst gynnade de rika. Uppenbart bluffade finansministern eftersom han inte "kunde sätta igång en process" innan reformen var färdigt utformad.

Finansministern förnekade också att han kommit på efterhand i reformdiskussionerna. Det måste betyda att skepsisen bara var ett utanverk eftersom finansministern är föredragande i förhandlingarna med övriga allianspartier. Fastighetsskattens avskaffande hade också tidigare kritiserats av Fredrik Reinfeldt med att kd bara ville byta namn och huvudman på belastningen för husägarna. Moderaterna hade fått igenom att den var ansvarsfullt finansierad. Det kan knappast vara ett konsekvent argument, men Tomas Ramberg slog inte ner på detta.

Höjd reavinstskatt har väsentligt mindre effekter på rörligheten än vad Borg tidigare trodde. Det grundade han på studier från utlandet. Ramberg hade svårigheter att sätta Borg på det hala. Men Borg medgav att det kan finnas små inkomsteffekter i negativ riktning för arbetsutbudet. De som enbart skulle få höjd reavinstskatt - t ex i Falun - skulle dock inte drabbas av reavinstskatten så mycket som de rika med betydande vinst från omläggningen till en fast avgift.

Löneökningstakten tenderar nu att bli högre än på tio år. Det är inte riktigt förenligt med snabbt stigande sysselsättning, enligt Borg. Han ville dock inte sätta sig till doms över parterna, men var bekymrad för sysselsättningsökningen på två, tre års sikt. Var det då klokt att avskaffa egendomsskatterna mitt i avtalsrörelsen? Höga vinster, höga aktieutdelningar och ersättningar antydde Ramberg skulle få ännu större effekter i kombination med skatteavskaffandena.

Men Borg menade att lönerörelsen inte är så politiserad och var inte oroad av detta trots att han personligen tyckte att ersättningarna till direktörerna kunde vara för höga. Det är uppfattningen om löneutrymmet som är det väsentliga. Att inte vilja kritisera parterna så explicit skulle nog kunna tolkas som att Borg är ytterst bekymrad över att lönerörelsen håller på att gå snett och kanske äventyra regeringens jobbpolitik. Alliansens möjligheter till återval 2010 står helt enkelt på spel.

Bostadsbidragens 20-procentiga avtrappning med marginaleffekter var något som bekymrade Borg. Det kunde för ensamstående föräldrar ersättas med ett "extra barnbidrag" som går till alla sådana föräldrar. Nackdelen är att även "rika" ensamstående får detta men de flesta i gruppen var sannolikt fattiga.

Miljöpolitiken avslutade utfrågningen. Bra med höga skatter på energi, enligt Borg. Styrningen bör gå ut på att få största möjliga effekt på koldioxidutsläppen mm. Det får hållbarhetskommissionen fundera på. Men det stod klart att Borg inte funderat särskilt mycket på kluriga skatter för minsakde utsläpp i förväg.

Vad vi inte fick veta något om är hur finansministern och regeringen ser på prioriteringen av skattesänkningarna. Flera ekonomer och fackliga företrädare har ju ansett att fastighetsskatten kunde ha väntat och att värnskatten först borde ha avskaffats. Inte heller fick vi veta om det kommer att finnas utrymme för ytterliga jobbskatteavdrag 2008 och 2009.

Den principiella frågan om varför Borg tycker att progressiva skatter är bra ur fördelningssynpunkt men ändå tycker att förmögenhets- och fastighetsskatterna kunde avskaffas belystes inte. Eftersom Borg beskriver sin utveckling (i DI W) som en tranformation från ideolog till pragmatiker kunde det ha varit intressant att få veta hur han kan inta en socialistisk principiell ståndpunkt i beskattningen av arbete men en borgerlig och pragmatisk(?) hållning till egendomsskatterna.

Andra bloggar om: , , , , , intressant.se

Etiketter:

2 Comments:

At 14 april, 2007 17:16, Blogger Per-Olof Persson said...

Henrys Lag och skatt på CO2

Det finns en fysisk lag som heter Henrys Lag. Henrys Lag säger att ökad värme kommer före ökningen av halten av CO2 i atmosfären. Det finns cirka 50 gånger mer CO2 i haven än i atmosfären.

Detta gör det omöjligt att beskatta bort CO2 från atmosfären. Henrys Lag fastställer att gasers löslighet i vätska minskar med ökande temperatur och/eller sjunkande tryck. Enkelt beskrivet frigörs gaser när temperaturen
ökar eller trycket sjunker.

Lösligheten av koldioxid i vatten är på samma sätt beroende av partialtrycket av koldioxid i den luft som är i direkt kontakt med vattnet och vattnets temperatur. Lösligheten är dessutom beroende av pH. Om pH är högt ökar halten löst koldioxid eftersom den lösta koldioxiden reagerar vidare till karbonatjoner. Detta medför att koldioxidhalten i vattnet minskar, vilket i sin tur leder till att ytterligare koldioxid löses in från luften för att uppnå jämvikt.

Ett annat problem som inte går att beskatta bort är att dött organiskt material i haven teoretiskt sett kan öka halten av CO2 i atmosfären med 130 %. Det finns också ett indirekt bevis för att datan i uppborrade iskärnor är felaktig. Om halten av CO2 i atmosfären sjunker under 250 ppm skulle en stor mängd växter utrotas. Men forskare kan inte hitta några bevis för denna utrotning. Därför måste de låga uppmätta värdena av CO2 från iskärnorna vara felaktiga.


Minskning av kapitalskatterna i USA

Minskningen av kapitalskatterna i USA för ett par år sedan verkar ha haft en stor positiv betydelse. Hade dessa skattesänkningar inte genomförts hade antagligen USA drabbats av en lågkonjunktur. Det verkar vara så att dessa skattesänkningar har ökat företagens kapital. Pengarna har använts till investeringar och andra utgifter i företagens produktiva verksamhet.


Höga löneökningar leder till arbetslöshet

Höga löneökningar leder till arbetslöshet efter en viss tidsperiod. De flesta ekonomer är troligtvis av den åsikten att om ekonomin tillförs mer pengar så kommer detta inte på lång sikt öka välståndet, tillväxten och sysselsättningen. Dock är alla ekonomer överens om att det på kort sikt kan ha en positiv betydelse att öka antalet pengar i ekonomin.

Fakta är att: (1) Banker och centralbank kan öka penningmängden genom att bankerna ökar sin utlåning (dock minskar amorteringarna penningmängden). Centralbanken kan öka likviditeten hos bankerna vilket gör att dessa kan låna ut mer.

(2) Den reala efterfrågan i ekonomin kan bara öka två sätt.

(a) Om penningmängden är konstant och människor alltid använder samma summa pengar att spendera för (sparandet är konstant) så kan människor enbart köpa fler produkter om produktionen ökar. De fasta kostnaderna slås ut på fler producerade enheter. Priserna måste sjunka eftersom människor bara har en viss summa pengar att köpa för. Det går då att köpa fler produkter för samma mängd pengar.

(b) Den reala efterfrågan kan på kort sikt öka om penningmängden ökar. En ökad monetär efterfrågan leder till att arbetsgivarna kan öka sina försäljningsintäkter och sina skatteintäkter. Produktionen ökar och därmed sysselsättningen. Detta fungerar enbart så länge intäkterna ökar i snabbare takt än kostnaderna.

Enligt penningmåttet M3 har den årliga ökningstakten av penningmängden ökat från 0,8 % i juni 2004 till 17,3 % i februari 2007. Förr eller senare måste ökningstakten i M3 minska av någon anledning. Det kan vara så att inflationen ökar för mycket och att detta leder till stigande räntor.

Detta leder till en ekonomisk kris eftersom arbetsgivarnas kostnader i många fall plötsligt ökar mer än intäkterna. Detta leder till neddragningar inom näringslivet och den offentliga sektorn. Sysselsättningen kommer att minska.


Lönekostnaden får inte överstiga arbetsgivarnas intäkter

En intressant detalj är att full sysselsättning kräver att lönekostnaderna (tillsammans med andra kostnader) inte får överstiga arbetsgivarnas intäkter. Full sysselsättning kräver att lönerna anpassas efter arbetsgivarnas intäkter.

Detta är en självklarhet för de ekonomer som använder sig av metodiken deduktion (härledning). Forskaren måste börja med att studera hur den reala ekonomin fungerar. Då måste forskaren neutralisera pengarnas betydelse för ekonomin. Det gjordes i ovanstående påstående:

"(a) Om penningmängden är konstant och människor alltid använder samma summa pengar att spendera för (sparandet är konstant) så kan människor enbart köpa fler produkter om produktionen ökar."

I detta påstående kommer arbetsgivarnas intäkter alltid att vara en konstant summa. Därför kräver full sysselsättningen att lönekostnaderna måste anpassas till försäljningsintäkter och skatteintäkter. Dock är inte låga nominella löner samma sak som låga reallöner eftersom reallönerna beror på hur mycket som produceras per arbetstimme. Högre reallöner uppkommer genom att konsumentpriserna sjunker när produktionen ökar.

 
At 30 april, 2007 13:34, Anonymous Anonym said...

Jag har inte hört dsäga detta med löneökningarna, men han delar väl den uppfattning både Svenskt Näringsliv samt Konjunkturinstitutet har och som facket begriper attt det även för dom är det bästa.

Sen hör det till praxis att dela ut sytingar här och var.
Men kanske kan Mona ge besked?

 

Skicka en kommentar

<< Home