måndag, juni 01, 2009

Socialismen borde dödförklaras

Nyliberalismen har dödförklarats flera gånger. Men inte socialismen. Nu under finanskrisen är sista chansen att propagera för stabilt välstånd genom socialism. Men socialisterna är tysta. Därför är det dags att dödförklara socialismen som politisk idé.

Den västerländska kapitalismen har nu befunnit sig i manifest kris i nio månader. Det är längesedan kapitalismen visat så allvarliga svaghetstecken. Men trots detta har kapitalismens traditionella utmanare socialismen inte visat några tydliga livstecken. Ändå är den moderna socialismen konstruerad just för att vara ett alternativ till de "anonyma marknadskrafternas spel" med återkommande arbetslöshet och otrygghet som följd. Tidigare epokers socialism hade en rad andra syften som endast förmår engagera ett fåtal anhängare.

Dagens socialism är i mycket en produkt av det sk "arbetarproblemet". Det var en följd av 1800-talets urbanisering i kombination med industrialiseringen. De som flyttade in till städerna från landsbygden fick till en början mycket låg lön och hade inga färdigbyggda bostäder att flytta in i. Min hypotes är att den tidens socialister lyckades sälja in budskapet att det var marknadsekonomin och maskinerna som var orsaken till de sociala problemen som i själva verket orsakades av inflyttningen till städerna.

Olika världsförbättrare lanserade socialisering och avskaffandet av äganderätten som vägen till bättre välstånd. Man gjorde gällande att produktionen skulle bli mer rationell och därför öka snabbare. Det var samma budskap som hade presenterats av Thomas More i Utopia 1516 och som hade en förebild redan under antiken i form av Euhemeros' skildring av en ö-stat utanför Indien (som Utopia).

Den grundläggande tanken i socialismen är att effektiv produktion är en kollektiv nyttighet som inte kan produceras enskilt av individerna. Likaväl som att staten måste producera "säkerhet" (försvar, polis och rättsväsende etc) kollektivt för att den skall bli effektiv, måste staten producera mat, kläder och bostäder etc kollektivt för att det skall räcka åt alla. Härav följer att utdelningen av de producerade nyttigheterna skall ske efter lika behov - i analogi med att alla får lika nytta av t ex försvaret.

Ett sidospår från denna likatilldelning är vissa socialisters tanke om "rättvis fördelning" utan att produktionen socialiserats. Och enligt Karl Marx är alla funderingar på rättvisa ovetenskapliga och utopistiska. Den "vetenskapliga" socialismen är i själva verket ingen socialistisk lära utan en prognosteori om hur kapiatalismen fungerar, som går ut på att kapitalbildningen (investeringarna i maskiner) kommer att orsaka sådan misär att det blir revolution.

När jag ser ut över hustaken här i Menton dräller det av TV-antenner. Varför kan man inte samsas om några få centralantenner istället? En liknande fråga ställde den utopiske socialisten Edward Bellamy 1887 när han såg allas enskilda paraplyer i Boston. Varför skulle inte istället vattentäta markiser kunna fällas ner över gatorna? Det har något med människans förmåga till samarbete att göra. Utan försvar kan man råka riktigt illa ut. Men att gå ihop om centralantenner, markiser, fritidsbåtar eller simbassänger är mycket svårare trots att det kanske skulle vara rationellt. Den socialistiska förhoppningen är att kulturens fördärvliga inflytande skall kunna elimineras så att människornas sanna, altruistiska natur skall kunna befordra produktivt samarbete.

De som är mera luttrade förstår att "den socialistiska människan" är någonting fåfängt att hoppas på. Då återstår två alternativ: tvång eller liberalism. Socialistisk produktion baserad på tvång kollapsade i praktiken för 20 år sedan 1989. Den kinesiska kvarlevan har blivit alltmer kapitalistisk. Sedan början av 90-talet är den klassiska socialismen knappast aktuell som produktionsform för att åstadkomma bättre välstånd. Och nu när dess sista fördel - stabilare välstånd - verkligen skulle kunna propageras är socialisterna tysta. Det förnyade intresset för Marx, som rapporterades i höstas, är tydligen ingenting som blivit en realitet. Kanske man till sist upptäckt att Marx ingenting har att säga vår tid, vare sig det gäller kapitalismens tendenser eller som ett alternativt sätt att organisera det ekonomiska livet.

Dagens finanskris skall inte övervinnas genom övergång till socialism. Det är kapitalismens återhämtning vi alla väntar på. Socialismen som politisk teori borde därför dödförklaras. Det är inte längre en ideologi som företräds av någon seriös kraft i samhället. Borde inte detta slås fast i samhällsdebatten klart och tydligt? Socialismen har ingen framtid. Nyliberalismen har dödförklarats ett antal gånger. Borde inte socialismen med större rätt kunna dödförklaras under dagens finanskris?

Forts: Socialetatismen och klasskillnaderna


Sheri Berman i Arena om socialdemokratins ev död v-18

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , , intressant.se

Etiketter:

9 Comments:

At 01 juni, 2009 21:11, Anonymous Anonym said...

å andra sidan socialiseras i dagarna ett jätteföretag i USA. Socialismen verkar frodas i Obamaland.

 
At 01 juni, 2009 22:46, Blogger Elias said...

Det är inte kapitalismen som visar svaghetstecken. Det är socialismen. Eller rättare sagt de socialistiska inslagen i vår ekonomi har orsakat störningar i kapitalismen. Tar vi bort de socialistiska inslagen så kommer kapitalismen att vara mycket stabilare.

 
At 02 juni, 2009 09:39, Anonymous Attila said...

Socialismen är på många sätt omöjlig, eftersom den går ut på att staten ska äga företagen. Och detta innebär antingen konfiskation, stöld eller gigantiska uppköp - vilket antingen inskränker våra fundamentala rättigheter att äga och driva företag/verksamheter och/eller ett gigantiskt slöseri med skattemedel.

Därtill har det dessutom visat sig i många exempel att staten inte är en bra ägare.

Produktionen har dessutom blivit sämre, mindre effektiv, sämre utbud, sämre kvalitet etc.

Detta sammantaget dödförklarar socialismen illa kvickt. Kvar finns några drömmare, som tillber en omöjlig ideologi, vilket närmast har religiösa förtecken - ej politiska.

 
At 02 juni, 2009 09:55, Blogger Per-Olof Persson said...

USA och EU går alltmer emot den form av socialism som fascismen/nationalsocialismen stod för.

Kapitalismen är idag genomreglerad och detta är orsaken till de ekonomiska problem som uppstår. Exempelvis får inte individen själv förhandla om anställningsvillkor och detta innebär att individer med låg produktivitet slås ut ifrån arbetsmarknaden för alltid.

Penningsystemet blev tidigt i mänsklighetens historia en socialistisk planekonomi. Pengar kan endast uppkomma genom behovet av handel. Människorna själva har genom en social process visat att guld är den vara som passar bäst som pengar.

När detta faktum förändrades av staten, så kunde staten och ett fåtal individer utnyttja detta genom att producera nya pengar utav ingenting. Därmed kunde staten och dessa individer öka sin konsumtion utan att först producera någonting.

Andra problem är att detta skapar överkonsumtion, överbelåning, överutlåning av bankerna, spekulationsbubblor, ett för lågt realt sparande (produktionen finansieras av det reala sparandet), felinvesteringar och konjunktursvängningar.

 
At 02 juni, 2009 21:46, Anonymous Nicklas Eriksson said...

Dödförklara på du, det är helt okej. Vem hade du annars tänkt skulle göra det? Socialismen dödförklarades f.ö. officiellt av en massa liberala och konservativa när den förhatliga Berlinmuren och diktaturen Sovjetunionen föll.

Men det hjälpte inte och det kommer inte att hjälpa, även om det faktiskt inte var fråga om socialism i Sovjet. Socialismen dör aldrig och det gör inte vår kamp heller.

 
At 03 juni, 2009 00:24, Blogger Danne Nordling said...

En socialisering av ett bilföretag eller en bank i en krissituation för att rädda kapitalismen är knappast något ideologiskt steg mot socialismen. Den är lika död för det.

Attila, det du pekar på i form av den juridiska övergången till socialismen (på den tiden det begav sig) borde ha diskuterats mycket mera. I Sverige trodde Rudolf Meidner och LO att man kommit på en modell som varken skulle innebära konfiskation eller gigantiska utgifter för skattebetalarna/löntagarna. Det kallades "obligatoriska, riktade fondemissoner" av aktier med löntagarfonder som mottagare. Sveriges jurister och rättslärda höll i stort sett tyst.

Per-Olof Persson, när den klassiska socialismen visar sig omöjlig och föga attraktiv kan naturligtvis mindre långtgående ingrepp fortfarande göras. Frågan är om de ska kallas socialism. Centralbanker är knappast socialism. Inte heller dålig ekonomisk politik är socialism.

Nicklas Eriksson, socialismen som politiskt system dödförklarades förvisso ännu en gång vid Berlinmurens fall. Men det ekonomiska systemet som idékonstruktion fanns kvar - ofta med reservationen att öststatsvarianten var ett misstag eller en avart därför att den varit kombinerad med diktatur.

Dagens fråga borde vara: Var finns alla "demokratiska socialister" som ville införa "ekonomisk demokrati" och planmässig hushållning på 1970- och 80-talen? Har deras idéer tynat bort utan dödförklaring?

Den som verkligen gjorde ett försök att dödförklara socialismen var Francis Fukuyama 1992 men hans tes om "historiens slut" verkar inte ha tagits på allvar. Kanske fokuserade han för mycket på det politiska systemet och inte på det ekonomiska?
/DNg

 
At 03 juni, 2009 19:01, Blogger J. Mikael Olsson said...

Det är lönlöst att försöka "dödförklara" ideologier genom något slags förkastelsedomar. Ideologier som inte fungerar dödförklaras helt enkelt av verkligheten...

 
At 10 juni, 2009 21:22, Blogger Danne Nordling said...

Jag tycker nog ändå att den politiska idédebatten borde beakta att vissa ideologier inte kan anses fungera. Om man ändå vill förorda t ex en socialistisk modell borde detta föregås av en argumentation för hur de dödliga svårigheterna i själva verket är överkomliga. Det blir litet sterilt om varje ny vänstergeneration tror sig ha uppfunnit "tulipanarosen" och sent omsider kommer på att den inte går att göra.

Se i övrigt Rolf Englunds (2 st) och Attilas bloggkommentarer.
/DNg

 
At 06 oktober, 2009 22:06, Anonymous Anonym said...

Vi tycker oss se att socialismen är försvunnen, död rentav. Ack nej, den ligger lågt nu bara för att den håller på att prova nya gångkläder, av mycket större storlek än 1900-talets. De nya röda ledarna heter Obama, Sarkozy, Reinfeldt ...
/Babby Gamber/

 

Skicka en kommentar

<< Home