måndag, augusti 31, 2009

Värderelativismen måste begränsas

Det förefaller omöjligt att acceptera värderelativismen fullt ut på det filosofiska området. Vad som behövs är istället en teori om hur en giltig moralfilosofi pragmatiskt skall förhålla sig till olika krav på tolerans.

Enligt kulturrelativismen finns inga universella moraliska sanningar, skriver Henrik Bohlin, fil dr i teoretisk filosofi (Södertörn), i en artikel under strecket i SvD 31/8.Han fortsätter:
"Om vi upprörs av inslag i andra kulturer är det därför att vi naivt och oreflekterat betraktar våra egna moraliska normer som den enda möjliga måttstocken för rätt och fel. I sin yttersta konsekvens leder resonemanget till slutsatsen att det kan vara fullt moraliskt försvarligt för Suruhawafolket [i Amazonas] att begrava barn levande, även om det självklart är djupt förkastligt för oss, och att det därför vore fel av utomstående att ingripa för att skydda barnen."
Detta sätter ljuset på frågan om "kulturimperialism". Men det finns andra besvärliga aspekter. Bohlin menar att det särskilt bland yngre är svårt att finna någon som inte betraktar sanningen som relativ. Yngre blir upprörda om relativismen ifrågasätts. "Relativismen förknippas ofta med odogmatisk öppenhet för andra åsikter, men åtskilliga anhängare är påtagligt dogmatiska inför kritik."

Bohlin nämner "den förste relativisten" Protagoras med tesen att "människan är alltings mått" (gr homo mensura). Idag ses den amerikanske vetenskapsteoretikern Thomas Kuhn med De vetenskapliga revolutionernas struktur (1962) som en pionjär. Kuhn såg inte sig själv som relativist men han hävdade att det inte finns någon neutral, oberoende evidens för att avgöra vem som har rätt i olika forskningstraditioner. Bohlin beskriver:
"Istället för att säga att astronomerna i den medeltida traditionen hade fel och Galilei rätt (eller för den delen det omvända), borde man alltså säga att medeltidens astronomer levde i en värld där solen rörde sig kring jorden, medan Galilei och hans efterföljare, däribland vi nutida människor, levde och lever i en värld där jorden rör sig kring solen. "
Detta är i mina ögon svårt att acceptera. Varför skulle inte paradigm istället kunna beskrivas som en framstegsprocess? Det är bara när konkurrerande paradigm inte har någon "vinnare" som Kuhns olika världar har någon relevans. Detta gäller särskilt inom humaniora och samhällsvetenskap som enligt min mening inte kommit tillräckligt långt i att formulera stringenta teorier och riktighetskriterier.

Här framhåller Bohlin att relativister och objektivister ofta talar förbi varandra: "Relativister utmålar motståndarna – ömsom betecknade anti-relativister, objektivister, rationalister, absolutister och universalister – som oreflekterade dogmatiker, oförmögna att skilja mellan sina egna fördomar och otvivelaktigt säkra eviga sanningar."

Man kan kanske fundera något på vad detta har för bäring på filosofer som Ayn Rand, Robert Nozick och John Rawls. Det finns åtminstone vissa möjligheter att kunna resonera neutralt och objektivt i en del värdefrågor.

I andra ändan av kulturimperialism finns toleransen. Bohlin skriver:
"Relativism är ett starkt argument för att tolerera olika åsikter. Ni får tänka som ni vill, vi får tänka som vi vill, och eftersom er sanning är en annan än vår kan ingen av oss säga att den andre har fel. Men tolerans blir djupt problematisk i förhållande till sådant som kulturellt rättfärdigade hedersmord, kvinnlig könsstympning, religiös fanatism och Suruhawaindianernas behandling av oönskade barn."
Frågan kvarstår om vi bör ingripa till barnens försvar eller förhålla oss passiva, menar Bohlin. Eller varför inte analysera folkmord? Jag tror att vi måste skilja mellan det filosofiska problemet om giltighet och det pragmatiska problemet vad vi borde göra för att genomdriva giltig moral på olika platser på jordklotet. Då behöver vi inte våndas över att vi inte skulle kunna betrakta en moral som vi inte omedelbart kan genomdriva överallt som giltig.

Det är alltså sannolikt att vi kan begränsa värderelativismen ganska ordentligt om vi kan utveckla en teori om hur pragmatisk tolerans skall hanteras. Läs även min kritiska artikel om värderelativismen från 2006.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , på intressant.se

Etiketter:

1 Comments:

At 01 september, 2009 20:33, Blogger Per-Olof Persson said...

"Yngre blir upprörda om relativismen ifrågasätts"

- Historiskt sett har det varit vanligt med utbildning i logik. Detta är en metod för att kunna (i varje fall försöka) avgöra vad som är sant eller falskt. Enligt logiken finns det sanningar som gäller för alla människor. Just därför lärs logik inte ut i dagens skolor.

Det som lärs ut i dagens skolor bygger i grunden på marxismen. Karl Marx hävdade att det finns en logik (sanning) för varje samhällsklass. Hitler hävdade att det finns en logik för varje ras. Feminismen hävdar att det finns en logik för varje kön. Miljörörelsen hävdar att det finns en logik för människan och en logik för naturen.

Det anses finnas motsättningar mellan olika grupper (klasser). Grupper av människor kommer att ställas mot varandra eftersom varje grupp har sin egen logik. Detta skapar politiska beslut som anses gynna missgynnade grupper. Men i verkligheten är det de politiska besluten som skapar motsättningar mellan olika grupper.

 

Skicka en kommentar

<< Home