lördag, oktober 31, 2009

Miljöpartiet utmanar LO med förbud mot kärnkraft

LO oroas av att om en ersättning av gammal kärnkraft med ny förbjuds kommer elbrist att uppstå och äventyra jobben. Mot detta säger Wetterstrand att det blir elöverskott med 20 TWh. Därför kommer en rödgrön regering att förbjuda satsningar på nya kärnkraftsreaktorer. Okunnighet eller bluff?

Gäst i Ekots lördagsintervju 31/10 var Miljöpartiets språkrör Maria Wetterstrand (som avgår 2011). Hon intervjuades av Thomas Ramberg. Intressantast var resonemangen om vinstutdelning från privatiserad verksamhet samt kärnkraften.

Socialdemokraterna vill att vinsterna i privatiserade välfärdstjänster återinvesteras. Tanken är att skattepengar inte skall gå till privata kapitalägare. Att dessa först har satsat stora pengar som inte skattebetalarna behövt stå för tycks många socialdemokrater inte förstå. Men Wetterstrand uttalade ändå förståelse för denna del.

Wetterstrands tanke var att vinstutdelning kunde tillåtas om det inte fanns anmärkningar från skolinspektionen. Då invände Ramberg att t ex Pysslingens ägare kunde sälja företaget utan att ha delat ut vinst för "dubbla insatsen" efter sju år (sannolikt på grund av att de skött verksamheten effektivt) men med kvarstående anmärkningar. Det ledde till ett oklart meningsutbyte.

Det naturliga svaret borde ha varit att det är skillnad mellan att få vinster från skattebetalarnas pengar och att tjäna på att någon annan privat ägare är villig att betala mera för att verksamheten i stort sett är välskött. Om man håller sig med föreställningen att vinstutdelning är en förlust för skattebetalarna borde man väl ändå inse att ett övertagande av en ny ägare inte är det. Annars skulle det intressanta inträffa att en försäljning med förlust för den förste ägaren skulle vara en vinst för skattebetalarna...

Efter några turer i kärnkraftsfrågan vågade sig Wetterstrand på att avisera ett förbud mot ersättandet av gamla kärnkraftsverk med nya. Hon gav sken att hon talade för de rödgröna. Vattenfalls VD Lars G Josefsson menade igår i en debatt med Wetterstrand att dagens energipolitik är stabil. Det var en felaktig uppfattning enligt Wetterstrand. Den byggde enligt henne på en tro att opinionsundersökningarna visar att svenska folket vill ha ny kärnkraft. Men så är inte fallet. Utbyggnaden av förnybar energi har flera gånger större stöd än kärnkraften enligt Wetterstrand.

Dessutom menade hon att "ny kärnkraft" inte behövs. Redan idag har vi ett elöverskott. Inom tio år står vi inför ett elöverskott på 20 TWh och då är inte utbyggnad av vindkraft och biobränslen inräknad. [Är det verkligen sant?] Wetterstrand ger alltså sken av att de nu planerade satsningarna på kärnkraft utgör en utbyggnad av dagens elproduktion från kärnkraft. Ramberg rättade inte henne på den punkten.

Den stora tvistefrågan är ju en helt annan. Vad LO, flera fackförbund och delar av socialdemokratin är oroade av är att en avveckling av nuvarande kärnkraftverk när de blir gamla inte kommer att kunna ersättas av romantiska förhoppningar om vindkraft och skogsavfall. Vad betyder väl 20 TWh elöverskott när nästan 70 TWh elproduktion borfaller under 20-talet då kärnkraftverken blir för gamla? Den frågan fick inte Wetterstrand.

Är Wetterstrand okunnig om skillnaden mellan att bygga ut befintlig kärnkraft och enbart ersätta den som blir för gammal? Eller bluffar hon genom att blanda ihop dessa två frågor för att kunna motivera ett förbud?

Nu får LO se upp. Wetterstrand tar för sig från Mona Sahlins mandatområde. Det verkade definitivt inte som om de båda var överens om att behålla/återinföra förbudet mot utbyggnad av kärnkraften för att ersätta den som avvecklas. Det är något som Wetterstrand, som den maktmänniska hon är, dekreterar på den svagare partiledarens bekostnad. Om det inte blir reaktioner på detta självsvåld från Wetterstrands sida får vi tro att Sahlin påbörjat sin abdiktion.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , intressant.se

Etiketter:

12 Comments:

At 31 oktober, 2009 17:27, Blogger Natrix said...

Köper kommunerna idag asfalt, sophämtning, el, skolmat m.m från företag som inte gör vinst?

Är det mer upprörande om en friskola gör vinst än om ett fjärrvärmebolag gör det?

Har kommunerna en kassa för vanliga pengar och en för moraliska pengar som används till kostnader för skolor och omsorg?

 
At 01 november, 2009 06:08, Anonymous Anonym said...

Man kan inte betrakta energifrågan längre enbart med Sverige i centrum.

Nu när Lissabonfördraget tydligen går igenom, får vi en gemensam energipolitik i EU.

Det innebär, att ett eventuellt överskott på energi i Sverige kommer att säljas på kontinenten eller i Storbritannien till priser som är två till tre högre än dagens svenska priser.

Ett omfattande europeiskt supernät för elström håller redan på att byggas.

Det medför också, att elpriset i Sverige anpassas till centraleuropeisk nivå.

Energisäkerheten verkar bli ett problem för EU. Peak Coal infaller runt år 2025 enligt Theoildrum.

Tyskland planerar att sluta bryta svart kol år 2018 på grund av höga kostnader. Brunkolen räcker i 33 år med nuvarande brytningstakt.

Redan i dag importeras stora mängder biomassa i form av träpellets till EU. Utvinningen av gas i Barents hav har inte kommit igång - inte ens arkeologiska utgrävningar på terminalorten.

Utbyggnaden av övriga förnyelsebara energikällor går lusigt.

Kärnkraften verkar vara vårt enda hopp.

Olaus

 
At 01 november, 2009 12:16, Blogger Danne Nordling said...

Olaus, vårt elpris bestäms redan delvis av priserna på kontinenten. Men elkablarna dit har inte sådan kapacitet att prisgenomslaget blir totalt.

Skulle kolbrist vara orsaken till "Peak Coal" runt 2025? Då är vi illa ute. Maria Wetterstrands ordande om förbud för Vattenfall att driva eller i varje fall investera i kolkraftverk blir då helt absurt.

För att Miljöpartiets klimatpolitik hjälpligt skall kunna uppfyllas krävs elbilar och mer el. Men hon vill avveckla nästan halva elproduktionen och ersätta den med vind och bio som har tvivelaktig potential. Dessutom ville hon (tidigare) satsa på energieffektivisering på 50 TWh. Där har hon nog missuppfattat vad som är teoretiskt möjligt på elsidan - kanske inte ens en tredjedel av den uppgivna siffran.

Wetterstrand och Miljöpartiet har ingen grund för att säga att vi klarar ett förbud mot fortsatt kärnkraft. Detta borde komma fram i debatten. Men media verkar stå på Mp:s sida och ligger lågt.
/DNg

 
At 02 november, 2009 03:09, Anonymous Mats Frick said...

Här finns en färsk artikel om peak coal.

 
At 02 november, 2009 03:35, Anonymous Anonym said...

EU-25 var år 2002 till 48 % beroende av importerad energi. Andelen väntas stiga till 71 % senast 2030, om inget görs.

EU riskerar att hamna i lägen som Ukraina upplever då och då.
Därför har en solidarisk energipolitik verbaliserats i Lissabon-fördraget.
Energipolitiken blir en EU-domän, då fördraget träder i kraft.

Det går således knappast att göra upp om kärnkraften inom Sverige. Risken är stor, att ett svenskt beslut rivs upp i Bryssel, där Sverige har ett röstetal motsvarande Kd i riksdagen.

Olaus

 
At 02 november, 2009 04:12, Anonymous Anonym said...

En del politiker har inte förstått innebörden av en gemensam energipolitik inom EU.
Men det har nätägarna gjort.

Vi har flera utlandsförbindelser i dag, t ex Baltic-kabeln till Tyskland på 600 MW, SwePol-kabeln till Polen på också 600 MW.

Till Holland från Sydnorge blev sjökabel klar 2008, 700 MW.

På var och en av dessa förbindelser är effekten tillräcklig för att pumpa ut en kärnreaktors energi.

Mellan Kvilldal i Norge och Storbritannien planeras en kabel på 1000 MW av Statnett och National Grid. Den behövs för att förse brittisk vindkraft med reglerkraft.

För närvarande byggs ny förbindelse mellan Järpströmmen i västra Jämtland och Nea i Norge, vilken möjliggör export av norrländsk vattenkraft via Sydnorge.

I juli 2009 tecknades en överenskommelse mellan Svenska Kraftnät och motsvarande myndigheter i Litauen och Lettland om NordBalt-projektet, en kabel från Sverige till Litauen på 700-1000 MW, klar ca 2016.
En tredjedel av kostnaden betalas följdriktigt av EU-kommissionen.

Estlink mellan Finland och Estland planeras, 650 MW. Den förväntas vara klar 2014, om EU svarar för
30 % av investeringen.

De nordafrikanska länderna är också förbundna med det europeiska kraftnätet via både Turkiet och Spanien.

Den europeiska marknaden omfattar ca 3000 TWh, varav den nordiska är på 400 TWh.
Så nog finns avsättning för mer kärnkraft. Men går luften nu ur marknaden för vindkraft?

Olaus

 
At 02 november, 2009 12:13, Blogger Danne Nordling said...

Olaus, det finns förvisso strävanden att göra EU till en federal stat där många frågor avgörs med enkel majoritet. Men vad tyder på att Sveriges självbestämmande om kärnkraften, eller vattenkraften för den delen, skulle avskaffas?

Om vi hårdrar resonemanget skulle Tyskland i kraft av många röster kunna avveckla sin kärnkraft enligt tidigare beslut medan Sverige skulle åläggas att inte bara förnya befintlig kärnkraft utan också bygga ut den med ett antal ytterligare reaktorer utöver de 10. Och kablarna kommer att räcka till om det inte går som med en av elkablarna från södra Norge som alltid verkar vara trasig när Norge producerar extra mycket el...

Hur mycket kärnkraft Sverige än producerar kommer vindkraften att expandera. Elcertifikatsystemet är konstruerat så att subventionerna till vindkraft mm ökar i takt med produktionen av kärnkraft (även för export).
/DNg

 
At 03 november, 2009 03:29, Anonymous Anonym said...

Till Dng.

Du tror alltså allt ordnar sig till det bästa?

Så här lyder aktuell artikel. (EUF 194)

1. Inom ramen för upprättandet av den inre marknaden och dess funktion och med hänsyn till kravet på att skydda och förbättra miljön ska målet för unionens politik på energiområdet vara att i en anda av solidaritet mellan medlemsstaterna

a) garantera att energimarknaden fungerar,

b) garantera energiförsörjningen i unionen,

c) främja energieffektivitet och energibesparingar samt utveckling av nya och förnybara energikällor, och

d) främja sammankopplade energinät.

2. Utan att det påverkar tillämpningen av andra bestämmelser i fördragen ska Europaparlamentet och rådet i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet föreskriva nödvändiga åtgärder för att uppnå målen i punkt 1. Dessa åtgärder ska beslutas efter det att Ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén har hörts.

Åtgärderna ska inte påverka en medlemsstats rätt att bestämma villkoren för utnyttjandet av dess energikällor, dess val mellan olika energikällor eller energiförsörjningens allmänna struktur, utan att det påverkar tillämpningen av artikel 192.2 c.


Min kommentar. Här nämns ordinarie lagstiftningsförfarande. Med det menas att beslut tas med kvalificerad majoritet i ministerrådet tillsammans med majoritet i parlamentet.

Enkelt kan paragrafen förklaras så här.

A. EU har gemensam energipolitik.
B. Medlemsländerna får dock själva avgöra fördelningen mellan olika energikällor.
(Ett undantag som möjliggör ett land att fritt bestämma om det skall ha kärnkraft eller ej).
C. Om EU beslutar annat gäller inte B.
(Där försvann undantaget elegant).

Punkten 1 b är aktuell för Sverige med stora fyndigheter av uran.

Olaus

 
At 03 november, 2009 04:35, Anonymous Anonym said...

Jag är inte säker på att vindkraften i all framtid kommer att expandera.
Beslutfattarna kan faktiskt tillnyktra och ändra systemet för elcertifikaten dithän att vindkraften blir olönsam för alla intressenter, inte bara för skattebetalarna.

I Danmark har överproduktion stundtals uppnåtts efter att vindkraftparken Horns Rev 2 med 91 snurror kommit i produktion.
15 timmar på två dygn med nollpriser på elström har noterats.

Dansk energi rekommenderar, att elström tas i anspråk för uppvärmning och transporter för att undvika överproduktion.

http://www.danskenergi.dk/Nyheder/Nyhedsoversigt/2009/09_11_02B.aspx

El för uppvärmning av bostäder är praktiskt, då elström i regel redan är draget till bostaden.

Pellets, ved eller mark- resp bergvärme är omständligt och inte lika smidigt som direktvärme med elström.

Billig kärnkraft vore en välsignelse.

Olaus

 
At 03 november, 2009 11:50, Blogger Danne Nordling said...

Olaus, det finns en avsevärd risk att det går illa för Sverige.

Det finns ett EU-hot och ett dumpolitiskt hot.

EU-hotet är inte så allvarligt som jag antydde ovan. Med en "anda av solidaritet" kan Tyskland inte verka för att andra länder ska bygga ut kärnkraften medan de själva lägger ner.

Men naturligtvis går det att tänka sig konstellationer där Sverige och andra länder åläggs att behålla och ev också bygga ut kärnkraften trots en motopinion inom landet.

Svenskt uran anses inte riktigt brytningsvärt om alla kringfaktorer beaktas. Det skulle nog bli svåra konvulsioner i hela EU om Sverige skulle åläggas att bryta uran. Dessutom kan bränsleförsörjningen tillgodoses med bättre fyndigheter ute i världen.

Det dumpolitiska hotet är värre. Med Wetterstrands taktik har hon snart pratat fast de rödgröna om ett förbud mot förnyelse av gammal kärnkraft. Då är det bara en tidsfråga innan det blir risk för elbrist.

Det finns ingen trovärdig prognos som visar att det skulle gå i praktiken att ersätta kärnkraften med vind, bio och effektivisering. Förra gången detta ställdes i utsikt på 10 år var 1980. Hade linje 3 vunnit hade det inte funnits kärnkraft i början av 1990-talet. Sverige hade då idag med stor sannolikhet haft ett ansenligt antal kolkraftverk istället.

Eftersom mycket tyder på att de rödgröna vinner valet 2010 borde industrin deklarera att man börjar projektera för kolkraft på 20-talet som ersättning för kärnkraften när den blir för gammal. Det borde kunna tvinga ut maktspelare som Wettestrand att redovisa hur svag hennes kalkyl i själva verket är.

Vindkraften - med vindkraft istället för kärnkraft i Danmark måste man ha kolkraft som komplement när det blåser för litet eller för mycket. Meningarna är delade om huruvida Sveriges vattenkraft räcker som reglerkraft med en stor satsning på vindkraft.

Utan kärnkraft måste Sverige satsa massivt på vindkraft och öka subventionerna. Med kärnkraft måste subventionerna fortsätta eftersom vi ålagt oss i EU att uppnå 49 procent förnybar elproduktion. Ju mer vi uppgraderar kärnkraften (för export) desto mer vindkraft mm måste vi bygga.

När vindkraftverk måste bytas ut behövs nya subventioner för att upprätthålla andelen. Så slöseriet kommer att fortsätta länge.
/DNg

 
At 03 november, 2009 13:41, Anonymous Anonym said...

Vindkraft som komplement till de helt dominerande energikällorna, vattenkraft och kärnkraft, kan svårligen ge mer än ett par procent av nårt energibhov-och då krävs det omfattande subventioner.

Det är självfallet nödvändigt att successivt uppgradera befintliga aggregat och därutöver behöver vi åtminstone ett kärnkraftverk till under kommande mandatperiod.

Detta säger nu de till kärnkraften posiviva, ja tom och med pådrivande
socialdemokraterna blankt nej till.

Det sker oaktat att det ännu finns en betydande och inflytande falang inom partiet som vill hålla fast vid den kärnkraftsvänliga linjen.
Man beaktar inte heller att kärnkraften vid sidan av vattenkraften är den msst miljövänliga.

Miljöpartiets energipolitik är förstås inte hållbar. Den går ut på att avveckla all kärnkraft snarast.

Ersättningen ligger i bioeneri och vindkraft och därutöver ska vi spara oss igenom vårt energibehov.

Det är märkligt att svenska väljare kan gå på sånt vansinne, detta sxagt även om man redan nu kan spara på energi och att framtida teknologi förstärker detta.

Socialdemokraternas nya energipolitik är inget annat än den anpassning som krävs för att utåt visa på en röd-grön enighet.

Det är i detta fall som den frispåkiga och svårförståeliga Maria Wettterstand vunnit slaget.

Vad gäller en global energiuppgörelse så uppnådde man goda framsteg i Köpenhamn.

Men man måste få med Kina, Indien och USA också. Detta inte minst på samma betalningsansvar.

Men hur genomföra nödvändiga förändringar i u-länderna.
Det går, men det krävs teknologiska satsningar av gigantiskt slag.

/Per Fredö

 
At 04 november, 2009 03:05, Anonymous Anonym said...

Till DNg.

Frågan om uranbrytning är mer komplicerad, än vad man kan tro. I de stora alunskifferlagren i Jämtland-södra Lappland finns uran blandat med legeringsmetaller, bl a molybden, vanadin och nickel.
De två förstnämnda importeras i dag till Europa.

Vanadinet har de senaste sex månaderna stigit över 40 procent i pris. Metallen används vid ståltillverkning och i storskaliga batterier för kemisk lagring av vind- och solenergi.
Vanadin-batterier är i dagsläget den enda batterityp som ger en viss vinst.
http://www8.tfe.umu.se/courses/energi/Energilagringsteknik_C_5p/2009/Projekt_Goran_Marcus.pdf

Fyndigheterna i Jämtland är stora. Utvärdering pågår i Kanada och ekonomisk kalkyl lär föreligga nästa år.
http://www.czqminerals.com/newsReleases20/pdf/CZQ_news%20release_Vanadium_drft04.pdf

I mineraliseringarna utgör uranet endast ca 20 procent av totalvärdet. Det största värdet ligger i legeringsmetallerna. Men det är troligen nödvändigt att utvinna även uranet för att få en betryggande vinst.

Totalvärdet preliminärt framräknat av en uranmotståndare är häpnadsväckande högt i antal miljarder. Här finns en kalkyl och ytterligare detaljer.
http://www.nejtilluranbrytning.nu/Myrvikengruva.pdf

Det blir intressant att se, hur de kommunala vetona kommer att hanteras i berörda glesbygdskommuner

Olaus

 

Skicka en kommentar

<< Home