torsdag, september 02, 2010

Måste alla äta sill?

Förre KD-ledaren går emot Göran Hägglunds tes att man inte ska tvingas äta sill. Sill är nyttigt och då kan man tvinga folk att för sitt eget bästa äta sill, menar Alf Svensson. Det är att driva paternalismen för långt. Men kan sillen befrias från moms?

Ett mycket uppmärksammat exemplifierande av en politikers syn på frihet gjorde Kristdemokraternas ledare Göran Hägglund i TV:s utfrågning 31/8. Problematiken gällde pappamånaderna i föräldraförsäkringen. Borde politikerna kvotera uttaget mera mellan män och kvinnor. Hägglund gillade att papporna skulle ta ut fler pappamånader men ville inte ingripa med tvång.

Detta tyckte Anna Hedenmo var konstigt och kanske inkonsekvent. Hur kunde en politiker vilja avstå från att ingripa med tvång mot medborgarna för att driva igenom något som politikern tyckte var bra? En sådan fråga visar att friheten numera sitter trångt i Sverige (åtminstone i den aktuella kontexten). Hägglund svarade då med liknelsen: "Jag tycker om sill men bara därför vill jag inte att alla ska tvingas äta sill."

Det borde vara självklart att det politikerna subjektivt tycker om inte berättigar att staten tvingar medborgarna att följa om man bara får majoritet. Att i smakfrågor ta hjälp av statens våldsapparat borde förkastas i alla sammanhang. Men eftersom t ex kulturpolitiken innehåller inslag av denna subjektivt underbyggda tvångspolitik är det inte vanligt med förkastelseuttalanden.

Men det finns andra sätt att underbygga subjektiva tyckanden för att få dem till generell politik. Ett sätt demonstrerade förre KD-ledaren Alf Svensson i radioprogrammet "Valet med Nordegren" i P1. Han gick emot Hägglund med argumentet att alla skulle kunna tvingas äta sill eftersom sill är nyttigt. Det är alltså det paternalistiska argumentet för att få styra medborgarnas beteende. Hade diskussionen gått vidare kunde Alf Svensson ha sagt något om att han inte tycker om sill men ändå är beredd att lagstifta om att äta sill av omsorg om folkhälsan.

Då och då brukar den skattefinansierade kulturpolitiken legitimeras med att den har goda effekter för alla - inte bara för dem som t ex går på operan med hjälp av skattebetalarnas pengar. Men några bevis för detta har inte framlagts. Tvärtom har detta synsätt kritiserats skarpt (bloggartikel mars -07).

Göran Hägglund vill gärna att KD blir ett parti som pekar på att politikerna inte ska lägga sig för mycket i sådant som "verklighetens folk" själva kan bestämma om. Hur vore det om KD något mera principiellt visade var politikens gränser går när det gäller att utöva paternalism?

Jag har tidigare tagit upp frågorna om simundervisning och kostvanor. Det visar att om inte annat att KD har ett intrikat uppdrag framför sig. Ska sillen befrias från moms?

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , intressant.se

Etiketter: ,

4 Comments:

At 02 september, 2010 21:28, Anonymous Lars said...

Lika litet som det finns bevis för Operans välgörande effekt så finns det sådana bevis för sillens fördelar. Det gäller även allt annat som anses nyttig. Främst tycks dessa matfördomar drivas av att allt som smakar illa är nyttigt och allt som är gott är farligt. Avsaknaden på bevis beror naturligtvis på att de studier som skulle behövas för att bevisa sillens värde skulle vara ogenomförbara: En kontrollerad klinisk studie på ett stort antal personer som lever på en sillbaserad eller sillfri diet hela livet, och inte har några möjligheter att fuska med en hamburgare då och då! Vem skulle bekosta något sådant, och vem skulle vilja delta? Naturligtvis kan man göra en snabbare och billigare studie på råttor istället, men vem skall åta sig att extrapolera från råtta till människa? Detta betyder inte att jag inte tror att sill är nyttigt, men det är nog supen till som gör effekten.

 
At 02 september, 2010 22:03, Anonymous Anonym said...

En lika spännande kommentar som inlägg. Det är bra bloggande det. Själv trött på alla hälsotips som ena dagen gör underverk och nästa månad är skadligt.

 
At 03 september, 2010 14:34, Anonymous Anonym said...

Alf Svenssons förslag om sillobligatorium var ett skämt. Han skojade bara. Det stod helt klart för alla som lyssnade på programmet. Och det gjorde jag!

Svenne fr Örebro

 
At 03 september, 2010 15:11, Blogger Danne Nordling said...

Svenne, visst kan man förmoda att Alf Svensson skojade om att sillen skulle göras obligatorisk. Men varför sade han detta på ett avfärdande sätt istället för att underbygga sin efterträdares frihetliga synsätt?

Det verkar sannolikt att Alf Svensson representerar en äldre politikergenerations syn på användandet av tvång i paternalistiska sammanhang. Hägglund har en modernare syn som dock inte säkert finns i alla andra partier.

Frågan om att dra in skattepolitiken i en hälsobefrämjande kostpolitik - t ex fettskatt - är en fråga som ligger och pyr. Därför är det angeläget att paternalismen diskuteras principiellt.
/DNg

 

Skicka en kommentar

<< Home