torsdag, oktober 07, 2010

Ny bankskatt - vart går pengarna?

En bankskatt går till att avbetala statslån. Det betyder att det blir en åtstramning. Men det kan också leda till en kreditexpansion. EU slår in på en populistisk skatteväg genom att skenbart angripa de illa sedda bankerna.

På en presskonferens idag 7/10 avslöjade EU-kommissionen att man vill införa en bankskatt på fem procent av bankernas vinster och på ersättningar till de högre tjänstemännen i bankerna (Ekot, SvD). "Bankerna bidrar inte som de bör till att bygga upp Europa igen efter krisen", sa kommissionär Algirdas Šemeta på presskonferensen i dag. De är exempelvis befriade från moms.

I slutändan kommer detta att drabba bankernas kunder, menade Ekots brysselkorrespondet Jens Möller. Syftet är att dra in mer pengar till välfärden i Europa hävdade han. Och om pengarna ska användas för att anställa fler tjänstemän i den offentliga sektorn är det naturligtvis riktigt.

Detta är dock troligtvis ett nytt exempel på en förhastad analys. Det är knappast läge att göra extra satsningar på den offentliga sektorn i dagens läge med stora budgetunderskott och alltför betungande statsskulder i Europas länder. Mycket troligare är att en banskatt istället kommer att användas för att förstärka de statliga finanserna i skuldkrisens tidevarv. Och då blir följderna delvis annorlunda.

Om Europas stater tar in 25 miljarder euro från bankerna och använder pengarna till att återbetala en del av staternas skulder till bankerna kommer pengarna tillbaka till banksektorn. Skillnaden nu är dock att bankernas kapitalbas har försämrats med 25 mdr €. Om bankerna befinner sig vid gränsen för vad de får låna ut kommer en försämring av kapitalbasen att tvinga dem att säga upp krediter för kanske tio gånger så stort belopp.

En kreditkontraktion när det är viktigt med en finansiell återhämtning är naturligtvis inte bra. I ett sådant läge skulle bankerna höja utlåningsräntorna och sänka inlåningsräntorna för att återställa vinstnivån efter skatt. Kunderna skulle också i detta läge få betala skatten.

Men om bankerna har en marginal i utlåningen i relation till kapitalbasen behöver detta inte bli följden. Någon minskning av utlåningen behöver inte vidtas. Tvärtom har bankerna upp till 25 mdr € i återbetalda statslån att låna ut till andra låntagare. Så småningom kommer dessa pengar tillbaka till bankerna igen. Då kan säg 90 procent av pengarna lånas ut igen. Sedan kommer pengarna tillbaka till bankerna igen osv. I slutändan kan kapitalbasen teoretiskt helt återställas.

En återbetalning av statslån kan starta en kreditexpansion till den privata sektorn. Men det är inte nödvändigt att så sker. Utlåningen ska naturligtvis fortfarande ske på väl avvägda grunder. Och några åtgärder för att stärka kapitalbasen är inte alldeles nödvändiga. Men i praktiken kommer bankerna att vilja återgå till den tidigare säkerhetsmarginalen i relation till kapitalbasen. Därför finns det en tendens till att övervältra skatten på låntagare och sparare i bankerna.

Om vi önskar en återhämtning från nuvarande nedpressade läge i Europas ekonomier är det mindre bra att dra in efterfrågan från allmänheten - även i detta fall när man går omvägen över bankerna. Varför inte höja momsen direkt istället? Svaret på den frågan är naturligtvis att detta inte skulle gå att få politiskt stöd för. Men att införa en skatt på de redan utskällda bankerna är ett smart populistiskt drag. Allmänheten uppfattar inte att det är de själva som måste dra ner på levnadsstandarden när det är bankerna som är måltavlan. Och en del av effekten kan faktiskt försvinna om följden blir en kreditexapnsion.

Även president Barack Obama har tänkt i dessa banor med en bankskatt på 80 mdr dollar. (Obs, det är inte en sk Tobin-skatt det är frågan om.) Den 19 oktober ska EU:S skatteförslag presenteras för finansministrarna. Och i slutet på månaden tas frågan upp på EU-toppmötet. Har man då klargjort för allmänheten hur en bankskatt kommer att verka? Eller kommer man att ge sken av att bankerna har pengar som inte behövs till annat?

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , , intressant.se

Etiketter: