torsdag, mars 31, 2011

Höjd skatt behövs för Juholts pensionsutspel

Enligt LO behövs 3,5 procents höjda arbetsgivaravgifter för att höja pensionerna till 90-talets nivå, som Juholt tog upp i sitt kongresstal. Men idag lägger han fram ett program som inte ens innefattar sänkt skatt för pensionärerna. Blir Juholt en Vingelpetter?

Den stora nyheten i Håkan Juholts installationstal på S-kongressen var att han blåste till eventuell strid om pensionerna. Han hänvisade till rapporter från LO och EU som han sade visa att väldigt många löntagare (både arbetare och tjänstemän) kommer att få en väldigt låg pension. Därför bjöd han in löntagarnas organisationer för att granska pensionssystemet i syfte att sedan ta upp frågan med regeringen. Om den inte lyssnade skulle det bli strid i valrörelsen 2014 eftersom S inte tänkte "vika ner sig".

Saken diskuterades kort i Studio 1 igår där man också kan lyssna till Juholts formuleringar. Det mesta av inslaget handlade dock om skillnaderna i premiepensionerna. Idag skriver Juholt tillsammans med Tommy Waidelich en programförklaring för Socialdemokraterna på DN Debatt (31/3). Där finns plötsligt pensionsfrågan inte alls omnämnd och i övrigt är programmet ganska avslipat (DN). Men pensionsfrågan är fortfarande aktuell. Det framgår av en artikel om pensionsgruppen i DN idag med rubriken "Brett stöd för att se över pensionsålder" (s 12, ej onl). Igår enades gruppen om direktiv till en utredning om åldersgränserna.

Håkan Juholt fick mycket snart backa från sitt pensionsutspel eftersom TCO och Saco inte ville prata enbart med Socialdemokraterna. Detta var naturligtvis en något genant miss i procedurfrågan. Men själva sakfrågan finns rimligtvis kvar och Juholt borde ta upp den i pensionsgruppen genom Tomas Eneroth som nyss blivit ledamot. Vad saken gäller framgår av en rapport från LO, Pensionsreformen i halvtid, som publicerades 15/2 (pressm).

Problemet med pensionerna är enligt LO att medellivslängden sedan 1995 när reformen sjösattes har ökat med två år (pdf). Detta leder i sin tur till att en industriarbetare inte längre kan få 62 procent av sin lön i pension. Idag är pensionen nere på 54 procent och om medellivslängden ökar framöver blir pensionsrelationen ännu lägre. Detta är ett tema som Riksförsäkringsverkets förre generaldirektör K G Scherman tagit upp ett flertal gånger och nu senast i förrgår på SvD:s Brännpunkt under rubriken "Hög tid tala om pensionerna".

Ett sätt att höja pensionerna är att höja pensionsåldern. Enligt LO skulle det bli en höjning från 65 till 67 år. Hittills har detta emellertid endast diskuterats i termer av när man har rätt att fortsätta arbeta. Denna rätt kommer sannolikt att höjas från 67 till 69 år. Någon lösning för dem som inte orkar arbeta efter 65 (om ens det) blir en sådan utökning självfallet inte. Pensionsrelationen kommer att vara lägre än på 90 talet och fortsätta sjunka. Därför driver S i pensionsgruppen frågan hur arbetsmiljön och slitsamma jobb ska vägas in.

För LO är den stora svårigheten att ett återställande av pensionsrelationen till 62 procent kostar 3,5 procentenheter i höjd arbetsgivaravgift - alltså en kraftig skattehöjning. Effekten av denna höjning på själva pensionerna låter också vänta på sig. Full effekt blir det först efter över 40 år.

För Juholt tycks det också finnas ännu ett problem: "Väldigt många" pensionärer får "väldigt låg" pension. Det tyder på att Juholt är ute efter att höja garantipensionen. Denna är en sorts medborgarlön för personer som fyllt 65 år och är för en ensamstående 7 600 kr/månad. En jämförelse: för en socialbidragstagare med 3 000 kr i hyra blir bidraget 6 700 kr/m. Om Juholt ska höja garantipensionen måste skatterna höjas. Och till detta kommer att de obligatoriska pensionsavgifter som påförts löntagare något under genomsnittslönen nästan inte alls ger någon utdelning i höjd pension (ovanför garantipensionen).

Men i dagens debattartikel i DN är rubriken "Inga direkta behov finns av kraftigt höjda skatter". Juholt och Waidelich (J/W) vill ha en översyn av skattesystemet för att skapa konkurrenskrafiga villkor för näringslivets tillväxt. Det brukar vara kodord för sänkt bolagsskatt. Men rimligtvis utesluter det höjda löneskatter (arbetsgivaravgifter) och därmed en pensionsreform. Egentligen skulle man också kunna förmoda att översynen också skulle innefatta sänkt marginalskatt, men eftersom det är socialdemokrater som står bakom är det inte helt sannolikt.

I övrigt tar J/W upp högre kvalitet i utbildningen, nolltolerans mot ungdomsarbetslösheten, åtgärder mot långtidsarbetslösheten ("utanförskapet") genom bl a satsningar på s k välfärdsjobb (SNS) samt att man vill göra det lönsamt att arbeta. Den sista punkten visar sig bestå i kravet att a-kasseavgiften ska sänkas.

När vi läser dagens debattartikel måste vi rimligtvis dra slutsatsen att Juholts pensionsutspel bara höll i fem dagar. Det ska inte bli skattehöjningar och därmed inte höjda pensioner. Men Juholt hade fortfarande haft möjligheten att förbättra pensionerna genom att kräva sänkt skatt för pensionärerna så att den i det närmaste blir likställd med löntagarnas beskattning. Det är visserligen en betydligt mindre reform men bara för drygt ett halvår sedan var det ett uttalat krav från Socialdemokraterna i valrörelsen.

Slutsatsen måste bli att Juholt håller på att bli en vingel-Petter ("än slank han hit och än slank han dit"). Han gör ohållbara utspel och kommer bara efter några dagar med programförklaringar som är ganska annorlunda än det linjetal han höll på kongressen. Jag är beredd att hålla med Göran Greider som menat att detta är "historiens kortaste vänstervåg" (SvD).

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , , , intressant.se

Etiketter:

3 Comments:

At 31 mars, 2011 16:39, Blogger Stefan Lundin said...

Vad alla tycks glömma är att Sverige inte längre är en isolerad ö i en global värld. Höjningar av skatter kommer ofelbart att leda till negativa konsekvenser för landet och dess invånare. Juholts utspel är m.a.o. inget värda eftersom de snart nog möter den krassa verkligheten. Inför platt skatt nu och rensa upp i bidragsdjungeln! Skapa lättfattlighet och transparens, minska skatteplanering och byråkrati. Sossarna har för länge sedan passerat bäst-före-datum, de är en anakronism helt enkelt. Framtiden tillhör, enligt min mening, de som sparar och skaffar sig ett kapital som ger en rejäl avkastning. Däremot är min tro på Sverige som en stark jobbnation lika med noll. Arbetsutbudet från nya tillväxtländer lär inte minska och därmed upprätthålls den mördande konkurrensen för våra företag, främst de med huvudsakligen inhemsk marknad.

 
At 31 mars, 2011 21:54, Anonymous Anonym said...

Brutal konfrontation!

 
At 01 april, 2011 15:40, Anonymous Per Fredö said...

Håkan Joholt vill ha en rad
återställare i enlighet med den socialdemokratiska politiken under förra mandatperioden.

Visserligen har partiet signalerat en omprövning av hela sin skattepolitiki men inte vad gäller kraven på höjda ersättningsnivåer i samband med arbetslöshet och inom o,lika transferingssyste.

Detta lär kosta minst 15-17 miljarder finnsiellt och då är
innefattar denna beräkning inte de negativa effekterna på sysselsättningen .

Juholt radade vidare upp ett flertal löften , vilka sannolikt kommer att kosta 30-40 miljarder och då ingår inte heller i denna beräkning kraven på ökade statsbidrag till kommunerna.

Det säger sig vidare självt
att det inte går att klara nuvarande ersättningarvad gäller pensionssystemt genom att utesluta en diskussion om nödvändiga förändringzar i det
Det ska i stället bli en valfråga heter det..

Vi har ju en förbättrad hälsa men samtidigt står vi inför det demografiska gapet.

Vi har även nu för pensionärerna gynnsamma skatteregler för dem som vill jobba efter 65-årsåldern
och ett växande antal gör det.

Håkan Juholt berörde inte heller kravet från Mona Sahlin att pensionärerna skulle ha exakt lika stora skattesänkningar , som motsvarade jobbskatteavdraget..

Beräkningar visar att det skulle kosta 30-40 miljarder .
Regeringen har i ställdet valt att höja nivån på garantipensionerna och det är en riktig prioritering.

Det blir med s-politik kraftiga skattehöjningar.
Det går inte att hänvisa till att det nu finns ett överskott i statsfinanserna att bränna av.
Den politiken har flera länder använt sig av och de befinner sig nu i kris.

 

Skicka en kommentar

<< Home