Skatterna sänktes netto 99 miljarder 06-11

Alliansen har sänkt skatterna ca 141 mdr kr och höjt dem med 42, om den kommunala fastighetsskatten betraktas som en omläggning. Det framgår av en undersökning beställd av Ekot. Skattetrycket har alltså sänkts avsiktligt med 3 pe till skillnad från början av 00-talet.

Skattetrycket har sjunkit under den borgerliga regeringen. Det var ca 48,5 procent av BNP 2006 och förutses i år bli 45,3 procent (enl KI, pdf). Sänkningen är drygt 3 procentenheter av BNP. I kronor räknat kommer alltså drygt 110 miljarder mindre in i skatter än 2006. Eftersom BNP har vuxit kommer ändå omkring 150 mdr kr mer in i skatter 2011, se nedanstående diagram:

En god del av sänkningen av skattetrycket har skett genom avsiktliga skattesänkningar. Normalt är det omöjligt att avgöra hur stor del som beror på skattepolitiken och hur mycket som beror på automatiska förändringar av skattebaserna (skatteunderlaget) i förhållande till BNP. Det kan exempelvis ske en försämring av företagens vinster och en nedgång på aktiemarknaden. Det leder snabbt till minskade skatteintäkter utan att skattesatserna har förändrats. Något sådant låg kanske bakom sänkningen i början av 00-talet.

I förrgår publicerade Eko-redaktionen en sammanställning som man beställt från finansdepartementet över regeringens skattesänkningar och höjningar jämfört med 2006. Denna visar att skatterna i formell mening har höjts med 62 mdr kr och sänkts med 161 mdr - dvs en nettosänkning med 99 mdr kr. Men det formella synsättet kan ibland bli något egenartat. Sålunda betraktar FiD omläggningen av fastighetsskatten som en stor sänkning men räknar samtidigt in den nya "fastighetsavgiften" som en stor höjning (den största av alla). Tyvärr redovisas också några av förändringarna sammanslagna så att man inte kan se vad olika intressanta poster betyder.

Den största sänkningen är jobbskatteavdragen (4 st). De betyder tillsammans med Rut och Rot samt höjda brytpunkter en skattesänkning med 80,64 mdr kr. Själva jobbskatteavdragen brukar i andra sammanhang anges till 70 mdr kr.

En annan sänkning av inkomstskatten gäller pensionärerna (grundavdrag). Sänkningen är dock endast 12,82 mdr kr. Arbetsgivaravgifterna (löneskatterna) har sänkts med 23,15 mdr kr i form av en generell sänkning med 1 procentenhet och en särskild sänkning för ungdomar. Företagsbeskattningen har lindrats med 7,79 mdr kr. Samtidigt har dock olika regelskärpningar inneburit en skattehöjning på 12,70 mdr kr (som redovisas bland "övrigt").

Fastighetsbeskattningen och förmögenhetsskatten har minskat med 31,51 mdr kr. Men där skulle man vilja veta hur mycket vardera svarade för och jämföra med de höjningar på 21,15 mdr som samtidigt skett och som inkluderar skatt på vattenkraftverk. Dessutom finns ett principiellt problem med förmögenhetsskatten. Är den beräknad på ett hypotetiskt läge 2007 eller på dagens läge där taxeringsvärden och aktievärden är mycket högre?

En ganska stor skattehöjning är den som skett för bilisterna på deras trafikförsäkringspremier. Den uppgår tillsammans med koldioxidskattehöjningar till 9,15 mdr kr. Redovisningen är idealisk om man vill försvåra en kritisk granskning...

Den som vill ha ytterligare detaljer kan gå till bilden som Ekot redovisar. Dock skulle redovisningen ha behövt fler uppdelningar och viss klargörande text.

Sammantaget visar sammanställningen att skattesänkningarna netto svarar för det mesta av skattetryckets sänkning till skillnad från början av 00-talet. Grovt skulle jag vilja uttrycka det som att sänkningarna var 141 mdr kr och höjningarna 42 mdr kr (genom en uppskattad korrigering av fastighetsskatten som en omläggning). Nettot är fortfarande en sänkning med 99 mdr kr.

Andra bloggar om: skatter, skattetryck, skattehöjning, fastighetsskatt, förmögenhetsskatt, jobbskatteavdrag, finansdepartementet, skatt, alliansen, regeringen, politik på intressant.se