Förenklad partiledardebatt och tråkig

Dagens partiledardebatt i Riksdagen indikerar ingången i tråkigare fas i politiken. Frågan om jobben kan inte diskuteras med lösryckta siffror.

Debatten om jobben (se referat av Ekot) koncentrerade sig på frågan huruvida det var regeringens fel att arbetslösheten nu ökar. Statsminister Fredrik Reinfeldt ville poängtera att Europas sparpolitik drabbar den svenska exporten och att detta ger upphov till ökad arbetslöshet. Oppositionsledaren (S) i Riksdagen, Mikael Damberg, försökte göra gällande att den förutsedda ökningen av arbetslösheten med 35 000 personer var regeringens fel.

Damberg (S) pekade på att regeringen gjort en stor prognosmiss tidigt i höstas. Detta tonades ned av Reinfeldt. Men Damberg ville slå fast att "regeringens politik är ett misslyckande, men sällan har jag hört en mer nöjd statsminister". Argumentet för detta var tydligen att Sverige lyckas sämre än andra nordiska länder. Reinfeldt hänvisade till "strukturförändringar".

Idag framkommer återigen att det kanske är penningpolitikens fel att arbetslösheten är betydligt högre än nödvändigt. Det är vice riksbankschefen Lars E O Svensson (th) som kritiserar Stefan Ingves (tv) och Riksbankens högräntepolitik. Om räntan varit lägre under de två senaste åren hade arbetslösheten varit 65 000 personer lägre, hävdar han (Ekot). Men detta passade tydligen inte in i riksdagsdebatten - då skulle Reinfeldt ha behövt kritisera Riksbanken. I media skulle detta framställas som att han försökte skylla ifrån sig.

En sak är huruvida den ekonomiska politiken bedrivs så att arbetslösheten blir onödigt hög. Det hävdar Svensson och tydligen också Damberg, men på olika grunder. En annan sak är huruvida stabiliseringspolitiken bedrivs för passivt så att den ökande arbetslösheten inte motverkas på de begränsade områden där så är möjligt. Detta var Miljöpartists språkrör Gustav Fridolin inne på när han fordrade att regeringen borde låta rusta upp miljonprogrammets bostäder. ROT borde gälla också för dem, menade Fridolin. Men Reinfeldt menade att det var hyresvärdarnas ansvar. Billigare byggande kunde bli farligt.

Idag är det naturligtvis för sent att sätta igång en renovering som inte skulle kunna ge effekt förrän om några år då arbetslösheten minskar när exporten ökar. Men tanken är inte ny. Varför minskar bostadsbyggandet idag? Det kan inte bero på att vi har överskott av bostäder. Det sägs att det helt enkelt beror på en kraftig ökning av byråkratiseringen av bostadsbyggandet. Eftersom ingen tycks kunna göra något åt detta borde väl en skattestimulans av renoveringen av flerfamiljshus istället vara något som hade kunnat ge åtskilliga jobb?

Istället för att utveckla debatten om arbetslösheten med mera ekonomisk-politiska resonemang körde politikerna med sina uttjatade och förenklade teser byggda på förenklade sifferuppgifter. Det gör debatten tråkig.

Läs även andra bloggares åsikter om nya jobb, arbetslöshet, pariledardebatt, ekonomisk politik, stabiliseringspolitik, ekonomi, politik på intressant.se