lördag, februari 16, 2013

Vinstandelen har minskat sedan 1993

I TV påstod man att vinsternas andel ökat på lönernas bekostnad. Men går man till Konjunkturinstitutets redovisning har tvärtom vinstandelen sjunkit trendmässigt sedan 1993. Varför fick vi ingen förklaring till minskningen med 10 procentenheter?

I torsdags 14/2-13 sändes TV-programmet "Lönesänkarna" (Dokument inifrån) där det gjordes gällande att den s k löneandelen sjunkit kraftigt sedan omkring 1980. Det är alltså fråga om lönernas andel av den reala produktionen (förädlingsvärdet) som skulle ha minskat. Istället har vinsterna ökat vilket bidragit till att ett litet fåtal aktieägare skulle ha fått stora vinstutdelningar. På så vis har inkomstskillnaderna ökat ("klyftorna har ökat").

Detta är en klassisk marxistisk tolkning av samhällets utveckling. Den ska utmynna i att lönekraven borde öka och att "klassförrädarna" inom LO och socialdemokratin borde sluta med att predika återhållsamhet. I programmet får mediavänstern  stöd från professor Lennart Schön (ekonomihistoriker) som menar att förskjutningen från löner till vinster "saknar motstycke i historien". Redovisningen av grunderna för detta påstående var dock knapphändiga. Statistiken över den s k löneandelen innehåller många fallgropar eftersom den gjorts av statistiker som inte alls haft sådana tolkningar för ögonen.

Konjunkturinstitutet gör regelbundet analyser av vinstutvecklingen i näringslivet. Där exkluderar man finansiella företag (banker, försäkringsbolag etc). Dessutom räknar man bort egna företagares arbetsinsatser från vinsterna. Dessa är ju ersättning för arbete och inte från kapitalinsatser och risktagande. KI:s redovisning börjar 1993 i rapporten som kom i december. I nedanstående diagram ser vi att vinsternas andel inte alls har ökat:


Vi ser tvärtom att vinstandelen sjunkit sedan 1993/95. Om vi räknar bort det statistiskt påförda driftsöverskottet i småhus mm har vinstandelen minskat med med ca 10 procentenheter 1994-2012. Det verkar vara en bild som helt strider mot professor Schöns trots att det är en kortare period som redovisas. Men programledaren Erik Sandberg har inte brytt sig om att ge någon förklaring till denna anomali. Alla som följer konjunkturutvecklingen blev nog ganska förvånade över att en helt motsatt bild än den vi sett under åtskilliga år nu visades upp.

Det finns alltså redan på det statistiska planet anledning att förhålla sig skeptisk till TV:s redovisning. Man kan dessutom fråga sig om det är vinster inklusive räntor som avses. Företagen kan ju teoretiskt ha kunnat börja betala en större andel av förädlingsvärdet i räntor vilket kan minska löneandelen. Men räntorna har varit lägre under senare tid än tidigare. Inte heller har vi hört något om att företagen skulle ha minskat sin soliditet och alltså ökat andelen lån i balansräkningen (med högre ränteutgifter som följd).

Konjunkturinstitutets redovisning för Sverige stämmer alltså inte med den bild för hela Europa som ofta visas upp. Det är naturligtvis tänkbart att det ser annorlunda ut i andra länder. Sålunda har de tyska reallönerna stått stilla 2000-2012 medan de i runda tal ökat med 15 procent i Sverige (ECs hrapp).

Skulle följden av propagandan från TV bli högre lönekrav kommer Riksbanken att höja räntan. Då stärks kronan och företagen får både svårigheter att konkurrera vid en starkare krona och genom högre lönekostnader. Arbetslösheten kommer att öka när vinsterna minskar. Men löneandelen blir högre och vänstern kan applådera.

Den som har följt debatten ser att vänsterns motargument är att de högre lönerna ska öka efterfrågan på företagens produkter och den vägen öka både sysselsättning och vinster. Detta var president Franklin D Roosevelts politik i USA för att stimulera ekonomin. Istället förlängdes depressionen. I Sverige är det ännu farligare eftersom exporten motsvarar hälften av Sveriges förädlingsvärde. Den ökade efterfrågan försvinner alltså till stor del utomlands medan kostnadsökningen träffar företagen till 100 procent.

Varför diskuterade programmet "Lönesänkarna" inte vilka följderna skulle bli mera tydligt? Professor Lars Calmfors´ osäkra resonemang om å ena sidan och å andra sidan gjorde knappast tittarna mera upplysta. Så vad syftade programmet egentligen till?

[SvD, bloggat: Tino S] Forts: Vinstandelen har inte ökat på 30 år
Andra bloggar om: , , , , , , , , , , intressant.se

Etiketter: ,

27 Comments:

At 16 februari, 2013 15:49, Anonymous Per said...

Sanandaji kommenterar också, Has the Labor-Share of factor income fallen in Sweden?

Verkar som om skatterna spelar en viss roll...

 
At 16 februari, 2013 16:38, Anonymous Anonym said...

Att ökade löner skulle ge ökade vinster är bara dumt. Varje krona som betalas ut i lön är definitionsmässigt en kostnad för ett företag. Om varje krona av lönen sedan konsumeras innebär detta att företag erhåller intäkter som är lika stora som denna lön. Netto i ekonomin blir bidraget därför alltid noll (som bäst).

Detta vet man om man tagit del av George Reisman's teori om den generalla vinstnivån.

 
At 16 februari, 2013 21:00, Anonymous Anonym said...

Varför ifrågasätter du Lennart Schön (m) forskningsresultat? Lars Calmfors hävdade ju också att vinsternas andel har blivit för höga. Din statistik över vinster i näringslivet kopplar ju inte samman vinster med BNP. Det är ju ingen som hävdar att lönerna idag är lika låga som 1910 - bara att lönernas andel av BNP är lika låga som då.

 
At 17 februari, 2013 01:30, Blogger Danne Nordling said...

Anonym 21:00, jag tror att Lennart Schön låtit sig utnyttjas i en ganska vinklad framställning. Även Calmfors uttrycker sig oförsiktigt när han diskuterar alliansens jobbpolitik. Det är ju främst de lägsta lönerna som ska sänkas (och kompenseras genom lägre skatt).

Som KI:s statistik för hela näringslivet visar har alliansens politik lett till en generell minskning av vinstandelen. Den politiken har alltså inte lyckats göra det allmänt mera attraktivt att anställa folk i näringslivet för att lönerna blivit mindre i relation till vinsterna.

Lennart Schöns diagram handlar inte om lönernas andel av BNP. Det är delvis en annan fråga där den offentliga sektorn ska räknas in. Den har en hög löneandel i relation till sitt förädlingsvärde. Skatterna är däremot inte så relevanta i sammanhanget.

Du har sålunda fel om Schön. Hans diagram handlar om en del av näringslivet - nämligen industrin. Dess andel av BNP har minskat sedan slutet av 1960-talet. Här finns möjligheten till strukturell missvisning i statistiken.

Förklaringen till den ökande löneandelen fram till slutet av 1960-talet kan vara trivial. De höga lönekraven pressade industrin till en "nödlösning" för att hålla uppe lönsamheten på eget kapital - nämligen låntagning och sänkning av soliditeten. Att finansiera sig med realräntor som var närmast försumbara var en övergångslösning som dessutom framstod som attraktiv för driftsledningen. Det blev mindre krav på aktieutdelning som dubbelbeskattades och i slutändan träffades av en ca 75-procentig marginalskatt.

Men sänkning av soliditeten kan inte drivas hur långt som helst. De sanslöst höga löneökningarna och löneskattehöjningarna i mitten av 1970-talet drev ner industrins vinstmarginaler till nästan noll. Företag med låg soliditet fick läggas ned. Många blev arbetslösa. Några favörer för löntagarna blev inte följden.

Vådan av för stora krav på löneökningar har sedan dess blivit något av ett axiom, som TV2 nu försöker ifrågasätta. Det skedde med ett skickligt vinklat program. Därför borde Schön ha understrukit ett antal reservationer i stil med ovanstående. Att uttala sig om en drastisk förändring av vinstandelen utan reservationer leder enbart till att marxisterna får vatten på sin kvarn. Det anser jag vara omdömeslöst. Men det kan ha skett försåtliga klippningar.
/DNg

 
At 17 februari, 2013 03:47, Anonymous Nemokrati said...

I en spekulationsekonomi som nästan uteslutande bygger på kreditdriven konsumtion, jobblös tillväxt och kapitalackumulation inte minst pga finansmarknadens uppfinning av pekuniära luftprodukter som de kränger till plundrarförvaltarna av pensionsfonder och intet ont anande bankkunder och småsparare kan du ju inte "räkna bort" försäkringsbolag, banker o andra finansinstitut. Hela ekonomin har ju gått ut på att få folk att låna maximalt. Den ekonomiska krisen är en produkt av högerregimers förda politik. Reagan- och Thatcher-receptet på undergång. Regeringen upprätthåller bostadsbristen genom totalt utebliven bostadspolitik. Man gynnar kapitalackumulationen genomm att skatt på kapital är mkt lägre än skatt på arbete. Man låter riskkapital sticka med statskassor till skatteparadis. Man gynnar bankerna genom att baila ut dem varje gång de monumentalkraschar, varpå luftslottsbyggnationen och den hejdlösa, gangsterekonomiska spekulationen fortsätter. De fria kapitalrörelserna utan reglering gynnar kriminell gangsterekonomi och människohandel och förvandlar eurozonen till en penningtvättmaskin befolkad av bulvaner för maffia bl a. Men detta skuggbankiriska cds-, derivatfiffleri kan inte fortgå i all oändlighet. Till slut spricker hela Bubbelekonomin big time och då utbryter just den massarbetslöshet och massfattigdom som föder fram fascismen - en gång till. Europa borde ha lärt sig av 20-talet men icke.

 
At 17 februari, 2013 05:34, Blogger Florian Burmeister said...

Att räkna bort finansinstitut ur ekvationen är väl vad den neoklassiska skolan brukar göra? Vilket är huvudanledningen till att man missade att förutse 2008 års krasch?

 
At 17 februari, 2013 17:35, Anonymous Anonym said...

Vad Schöön gör är i första hand att

1.) sätta kostnadskrisen i 70-talets mitt (när vinsterna pressades ner till extremt låga nivåer, det var liksom det som var "kostnadskrisen") som benchmark för vad löneandelen borde vara,

2) samt att han använder ett dataset för löneandelen (Edvinsson - publicerat i "Review of Radical Political Economics") som t.ex. inte verkar ta hänsyn till effekten av kapitalförslitning (en post som gått upp på senare år).

/Ekon

 
At 17 februari, 2013 18:53, Blogger ekvationsteorin said...

Löneökningar kan inte minska på vinsterna, Vinsterna kan bara hållas rimliga med en fungerande konkurrens.

Om alla ökar sina löner så får vi en kostnadsinflation för företagen och alla höjer då sina priser, totalt meningslöst.

Orimliga löneökningar orsakar bara inflation som löntagarna förlorar på.

 
At 17 februari, 2013 22:51, Anonymous Nemokrati said...

Läs lite stockhammer - because you're worth it http://epub.wu.ac.at/938/1/document.pdf

 
At 18 februari, 2013 10:50, Blogger Lars Ahnland Nordfors said...

Enligt den rapport från Konj som Nordling refererar till, så steg vinstandelen i näringslivet (exkl småhus)från ca 25% till 32% 1980-2010. Att den sjunkit sedan 1993 framgår, som Nordling påpekar, också tydligt. Men det är inte så konstigt med tanke på hur valutadopat näringslivet var efter kronkrisen.

 
At 18 februari, 2013 11:02, Blogger Lars Ahnland Nordfors said...

Att de ökade inkomstskillnaderna skulle bero på ökad lönespridning är också falskt. Det gäller för USA, men inte för Sverige (enl både SCB och Roine och Waldenström). Att dessutom lönerna ökat för finansfolk och vd:ar går inte emot den marxistiska analysen. Om man använder Walter Koris Power Resource Theory, så kan dessas löner associeras med kapitalistiska intressen.
Det finns i dag överväligande mycket forskning om s k finansialisering (Palley, Stockhammer, Keen, van Treeck, Hein, Dunhaupt, mm, mm), som bekräftar budskapet i filmen. Att dessutom IMF, UNCTAD, Krugman, Stiglitz, Rajan, Galbraith m fl, delar denna analys, stärker trovärdigheten ytterligare.

 
At 18 februari, 2013 13:48, Anonymous Anonym said...

Varför startar ni som inte gillar fördelningen mellan vinster och löner konkurrerande företag och bara gör det mer rättvist.

Fatta vilken affärsidé!

Bara att locka den bästa arbetskraften med lite högre löner och mindre pengar till "ägarna".

Vad hindrar er förutom ert gränsölösa hyckleri?

 
At 18 februari, 2013 15:54, Blogger Florian Burmeister said...

Så 400 tusen arbetslösa skulle kunna starta eget istället för att "hyckla"? Har jag förstått dig rätt?

 
At 18 februari, 2013 17:23, Blogger Per-Olof said...

Sambandet löner och vinster (vid stabil penningmängd)

Om formell logik används och det antas att penningmängden är stabil:

1) Så kan högre löneutbetalningar aldrig ge högre vinster för näringslivet. Detta beror på att löneutbetalningar alltid bokförs som en kostnad.

Högre löneutbetalningar kan därför aldrig skapa en högre efterfrågan i ekonomin. Detta beror på att företagen endast ökar produktionen så länge ägarnas avkastningskrav inte underskrids.

2) Högre löneutbetalningar kan på sin höjd ge lika höga kostnader som försäljningsintäkter för näringslivet. Men nackdelen med att höja intäkter och kostnader lika mycket, är att vinsterna i % av intäkterna sjunker vilket kan leda till att investeringarna sjunker.

3) Vinsterna inom näringslivet ökar om den genomsnittliga produktionstiden ökar. Ju mer avancerade produkter näringslivet producerar och ju fler produktionssteg som behöver tillföras ekonomin, desto högre blir vinsterna.

Detta beror på att investeringarna i en större kapitalstruktur rent bokföringsmässigt ger lägre kostnader. Utbetalning av ex löner bokförs meddetsamma som kostnader. Men utbetalning till investeringar i maskiner och byggnader kostnadsförs under många år i form av avskrivningar. Därför skapar bokföringen högre vinster vid investeringar.

4) Om lönerna sänks och om detta leder till att det blir lönsamt för näringslivet att öka investeringarna, så leder detta också till högre vinster inom näringslivet.

5) Vi vet också att sjunkande nominella löner kan leda till höjda reallöner, om det blir lönsamt att investera i en större produktion. En större produktion leder till sjunkande priser och högre reallöner. (OBS! Förutsättningen är att penningmängden är stabil.)

 
At 18 februari, 2013 18:24, Blogger Per-Olof said...

Sambandet löner och vinster (om penningmängden tillåts att öka)

Om formell logik används och om penningmängden tillåts att öka:

1) Om penningmängden ökar och detta leder till att spenderandet i ekonomin ökar, leder detta till att de nya pengar som spenderas omedelbart kommer att bokföras som försäljningsintäkter. Men det tar längre tid för de nya pengarna att bokföras som kostnader. Därför leder denna typ av penningsystem till att näringslivets vinster ökar.

2) Om penningmängden ökar och detta leder till stigande priser, gynnas företag som köper in eller tillverkar för lager. Ju längre varorna är i lager desto högre blir vinsterna. Detta beror på att kostnaden för inköpta eller producerade varor kostnadsbokförs först vid försäljningen. Detta är historiska kostnader och inga nukostnader. Därför stiger vinsterna.

3) Under de perioder när penningmängdens ökningstakt stiger, har vinsterna en tendens att stiga lika mycket som ökningstakten. Om ex penningmängdens ökningstakt stiger med 2 procentenheter, har vinsterna en tendens att också stiga med 2 procentenheter.

4) Om penningmängden tillåts att öka, har detta en tendens att gynna bank- och finanssektorn. Alltmer pengar kommer att användas till spekulation i stället för konsumtion och investeringar.

 
At 18 februari, 2013 18:39, Blogger Per-Olof said...

Löntagarnas konsumtion kan inte öka vinsterna

Lönerna bokförs som en kostnad och därför kan löntagarnas konsumtion inte höja vinsterna i ekonomin. Men kapitalisternas konsumtion kan höja vinsterna.

Detta beror på att uttag i form av utdelning, företag som lägger ner verksamheten etc inte bokförs som kostnader. Om pengarna används till konsumtion kommer pengarna att bokföras som intäkter och vinsterna stiger.

 
At 19 februari, 2013 11:30, OpenID rttck said...

Intressant att Danne väljer att publicera diagram som vid första anblick tycks stödja hans invändningar. Det första som dyker upp när man söker på internet och SCB är följande kommentarer från SCB;

http://www.scb.se/Pages/PressRelease____251465.aspx

"Vinstandelen, dvs. rörelseresultatet i förhållande till förädlingsvärdet, verkar fluktuera över tid men har trendmässigt gått i motsatt riktning. I början av 1980-talet var vinstandelen ca 13 procent för att 2005 uppgå till ca 21 procent."

och beträffande löneandelen;

"Lönernas andel av förädlingsvärdet har haft en nedgående trend sedan början av 1980-talet. Löneandelen har sjunkit från ca 55 procent till endast 45 procent år 2005."

Jag finner det tydligt att bloggaren endast är ute efter att misskreditera programmet. Inte söka relevant info. Vill påpeka att det vore intressant med en särredovisning av den finansiella sektorns andel eftersom vinsterna ökat kraftigt där. Däremot ingår i redovisningen ovan från SCB bara rörelseresultat, dvs finansiella poster ingår ej(rimligt eller hur).
Genom att Danne väljer att bara ta fram en kortare tidsperiod så får vi svårt att jämföra.

Är det inte den långsiktiga utvecklingen vi är ute efter? Diagram 183 redovisar näringslivets "engångsvinst" av devalveringen med 30% 1992. Att vinstandelen sedan faller tillbaka något är inte orimligt, t.ex pga höjda insatskostnader. Reallönerna sjunker helt följdriktigt pga devalveringen.

 
At 19 februari, 2013 15:18, Blogger ekvationsteorin said...

per-olof
"Högre löneutbetalningar kan därför aldrig skapa en högre efterfrågan i ekonomin."
Så långt har du rätt, löneökningar är totalt meningslösa, företagen måste kompensera med ökade priser.

Fundera nu på vad som händer om vi fryser lönerna och ökar penningmängden.
Företagen får ingen ökad kostnad och vår köpkraft ökar.

Mer pengar med samma produktionskostnad ökar köpkraften.
Barn kan förstå det men guld förblindar ögonen.

EU har nästan infört gudmyntsfoten, se hur det går, Europa går under, snart så exploderar Grekland i ett inbördeskrig, sen kommer kriget till Spanien, Den sjuka iden om fryst penningmängd kommer att ta död på hela Europa.
Dagens ekonomier styrs inte av nationalekonomiska teorier, särintressen styr med förödande konsekvenser.

Jag kan garantera att guldmyntfoten går till historieböckerna, frågan är bara om vi måste få ett nytt krig innan vi slänger idiotin i papperskorgen.

 
At 19 februari, 2013 21:15, Blogger Danne Nordling said...

rttck, jag efterlyste en förklaring till att KI:s statistik för hela näringslivet visade en sjunkande tendens från 1993 när TV visade att industrins löneandelen istället sjönk. Någon verkar ha fel...

Det finns flera studier som visar oförändrad trend sedan 1970 eller 1980 fram till början av 2000-talet: prof Karolina Ekholm för Globaliseringsdet, KI:s lönebildningsrapport 2012 där vinstandelen börjar med att gå upp 1982-83 för att seda ha vågrät trend, samt RB:s från2003 för hela ekonomin sedan 1970.

Industrins avvikande utveckling tycks försvinna när större aggregat redovisas.Så vilket aggregat ska man välja pm man vill oja sig över löntagarnas "oförmånliga" utveckling?

Dessutom är Tv-programmets namn "lönesänkarna" missvisande. Efter 1995 har reallönerna ökat i ungefär lika hög takt som under rekordåren på 1960-talet. Så vad finns det att vara missnöjd över beträffande den funktionella inkomstfördelningen?
/DNg

 
At 20 februari, 2013 13:22, Blogger ekvationsteorin said...

Kommer vinsterna att minska om vi höjer lönerna.

Hypotetiskt lönerna höjs det kommer att ge en kostnadsinflation i alla företag och då höjer alla sina priser, vinsterna är då lika stora.

Att det skulle gå att stoppa vinsterna med löneökningar måste vara ett tankefel.

Konkurrensen måste fungera det är den viktigaste faktorn för att begränsa överdrivna vinster.

Ökar vi lönerna bara lite mer så kommer det att slå igenom på inflationen, löntagarnas reallön försämras.

Att öka lönerna för att begränsa vinsterna är som att binda fast en morot i svansen på en åsna, det kan inte lyckas.

 
At 20 februari, 2013 14:32, Blogger Nils Lindholm said...

Danne:
Varför ljuger du med vinstandelsbilden?
VARFÖR klippte DU den inte vid 77 ?

 
At 23 februari, 2013 20:48, Blogger Danne Nordling said...

Nils Lindholm, du har fel. Se mina artiklar 20/2 och 22/2.
/DNg

 
At 25 februari, 2013 01:12, Blogger Nils Lindholm said...

Johorådårå Danne.
Drar du ut Diagram 183 i denna blogg till år 77 så hamnar man på 28%
ja du får ta ett annat diag. som går så långt.

Så frågan blir vart ska skälig nivå ligga.
Och spec. om vi tittar oss runt så finner vi ju att 'vinstandelen' kan gömmas.
Vi har ju från dom Feldt:ska devalveringarna då massaindustrin vart anklag för att inte 'ta hem vinsten'.
Dom hade 'oturen' att mellanhanden, i.o.f.s. deras eget bolag, men 'på öarna', betalade dåligt, så 'förädlingsvärdet' vart lågt.

 
At 25 februari, 2013 16:46, Blogger Danne Nordling said...

Nils Lindholm, det finns hittills enbart Schöns serie för löneandelen i industrin som visar att vinstandelen skulle ha stigit "exceptionellt" efter 1980.

Diagram 183 börjar 1993. Vad har du för statistik som börjar 1977 och som gäller näringslivet?

Om vi istället tittar på industrins vinstandel i diagrammet 22/2 ser vi att bottenåret var 1977. Därefter har vinstandelen stigit. Men det är uppenbarligen enbart en normalisering under 80-talet eftersom det bara skedde en återgång till 60- och början av 70-talets nivåer.

Det vore helt fel att ta utgångspunkt i kostnadskrisens bottenläge när industrins nettovinster i procent av omsättningen (vinstmarginalen) var noll.

Att näringslivet i övrigt skulle ha haft större vinster som kompenserade för industrins vinstbrist är uppenbart orimligt.
/DNg

 
At 26 februari, 2013 19:37, Blogger Nils Lindholm said...

Danne:
Du tar ett diagr. som passar en åsikt du vill framföra.
Du t.o.m. hänvisar till 1994 – 2012 för att 'få kraft' i ditt argument, inte från ett acc. medel.
SAMMA nuffror, men start på ett annat ställe, kan ju då slå tvärs mot vad du framför.
I det diagr. du hittade, så vad får du för medel därifrån?
Därför fråga jag också vad 'skälig nivå' bör ligga.

 
At 27 februari, 2013 02:07, Blogger Danne Nordling said...

Nils Lindholm, min första reaktion var att TV-programmet gav en felaktig bild av den senaste utvecklingen där jag kom ihåg ungefär hur KI:s diagram såg ut. Det visade sjunkande vinstandel sedan 1993 och inte stigande som TV påstod.

Sett i ett längre perspektiv, som redovisades av KI i lönebildningsrapporten med början 1980, har vinstandelen inte haft någon långsiktig trend. Detta förstärks av att den låga nivån 1980-81 var en följd av kostnadskrisen i slutet av 70-talet, vilket jag underbygger med diagrammet över industrins vinstandel från 1970.

Du får ha överseende med att jag inte omedelbart hittade de två senare diagrammen.

En "skälig nivå" för vinstandelen i näringslivet bedömer KI till ca 30 procent och man anser inte att dagens nivå är för hög utan snarare något i underkant.
/DNg

 
At 22 december, 2016 10:49, Blogger chenmeinv0 said...

louis vuitton outlet stores
moncler sale
hermes scarf
oakley sunglasses outlet
jordan femme pas cher
ugg boots uk
nike roshe run 3
montblanc pen
oakley sunglasses
celine handbags
2016.12.22xukaimin

 

Skicka en kommentar

<< Home