lördag, september 21, 2013

Borg betonar ansvarstagandet och är inte så konkret

Politiken ska vinnas med en ansvarsfull ekonomisk politik - inte så mycket med privatekonomiska förbättringar och inte med satsningar på social välfärd. Jobbpolitiken och sysselsättningen nämndes knappt alls i utfrågningen i Ekot av finansministern - trots att man skapat ca 300 000 nya jobb.

Anders Borg
Gäst i Ekots lördagsintervju 21/9 2013 var finansminister Anders Borg. Han intervjuades av Monica Saarinen. Rubriken för påannonsen på Ekots webbplats var "Anders Borgs sista budget?"

Utfrågningen inleddes med en diskussion om det sannolika återvalet av Angela Merkel en tredje gång.i Tyskland. Borg menade att hon uppfattas som ett en trygg förbundskansler samtidigt som det gått relativt bra ekonomiskt för Tyskland de senaste åren. Långsiktigt ansvarstagande var den grundläggande idén för att alliansregeringen också skulle kunna bli vald en tredje gång enligt Borg.

Valet ska handla om hushållsekonomi har Moderaternas partisekreterare Kent Persson deklarerat. Men är det säkert att väljarna uppskattar att få några hundralappar mer i lönekuvertet? Här var Borg faktiskt skeptisk. Han ville mera betona att det femte jobbskatteavdraget var ett led i en välavvägd makroekonomisk politik. Väljarna kommer att uppskatta stöttandet av konjunkturen. Borg hänvisade till utvärderingen från Finanspolitiska rådet i våras att jobbskatteavdragen gett många nya jobb.

Borg fick också frågan om "det inte ringer några varningsklockor" när väljarna enligt opinionsundersökningar uttalar missnöje med den sociala välfärden. Men Borg pekade på att välfärden fått 100 mdr kr i fasta priser. Valet mellan skattesänkningar eller inte är inte ett val mellan lägre skatter eller mera social välfärd. Oppositionen föreslår ju större bidrag.

Inte heller höjningen av brytpunkten var något som var avgörande för Borg. Men hans motivering även här var att detta var en del av den expansionspolitik av keynesianskt modell som i dagens konjunkturläge var lämplig att bedriva. Tydligen var det inte viktigt att detta genomförs 2014, vilket förefaller något motsägelsefullt.

Varför lades förslaget om ett femte jobbskatteavdrag inte fram redan 2011 då det aviserades i Almedalen? Det berodde på de akuta problemen i Grekland i augusti. Vi hade begränsat med resurser då. Dagens politik är möjlig eftersom det under hösten 2011  inte blev en akut europeisk kris. Då 20111 var det motiverat att behålla krutet och därför kunde inte skatterna sänkas redan då. Är man cyniskt lagd var motivet istället att det saknades stöd i riksdagen, invände Saarinen. Jag är inte cynisk menade Borg (naturligtvis). Vi ska ta ansvar för en stark ekonomi och ett år senare ville vi göra satsningar på forskning.

Nu ska jobbskatteavdraget för 12 mdr kr ge 13 000 nya jobb, nästan en miljon för varje jobb menade Saarinen. Är det effektivt? Borg jämförde med en höjning av barnbidraget med samma konsumtionseffekt. Det skulle inte leda till en varaktig höjning av sysselsättningen, påstod han. Det finns olika uppfattningar ansåg Saarinen. Hon anförde också att Calmfors pekat på att bara 30 procent av skattesänkningen kommer tillbaka i form av automatiska skatteintäkter. Detta var inget problem för Borg. Syssw3elsättningen skulle öka 2-3 procent. Men hur just 13 000 nya jobb skulle bli resultatet framkom inte. Fler jobbskatteavdrag var dock inte säkert att det skulle bli enligt Borg. Överskottsmålet på 1 procent av BNP måste uppnås i slutet av mandatperioden.

[I påannonsen aviserades frågan hur effektivt det skulle vara med ytterligare skattesänkningar för att minska utanförskapet. Men den ställdes aldrig explicit. Vill man vara kritisk skulle man antingen kunna påstå att med siffran 13 000 jobb skulle de fyra föregående avdragen endast ha gett 52 000 jobb. Eller så kunde man påstå att det borde införas ett mycket större jobbskatteavdrag 2014 eftersom det är nödvändigt att öka jobben extra mycket 2014 när vi varit utan jobbstimulans i tre år. Är det kanske  därtill så att det blir allt dyrare att skapa jobb med jobbskatteavdrag?]

Turordningsreglerna som är uppe till diskussion på centerstämman diskuterades. Borg hänvisade till diskussionen mellan arbetsmarknadens parter och var avog till lagstiftning.

En ny skattereform diskuterades. Borg var försiktigt positiv men konstaterade att det inte finns något intresse hos oppositionen. Avskaffandet av de differentierade a-kasseavgifterna var ett led i diskussionerna med facket om en mer flexibel arbetsmarknad. Han ville inte erkänna att differentieringen som sådan inte hade fungerat. I USA har det fungerat menade Borg. Saarinen försökte snärja honom med finansdepartementets egna skrivningar om osäkra effekter. Borg hänvisade återigen till förhandlingarna med facket som motiv. Fler går nu med i a-kassan. Det blir komplicerat att införa obligatorisk a-kassa.

Att diskutera ett avskaffande av överskottsmålet var inte aktuellt. Det är ett viktigt skydd i högkonjunkturer (sic) menade han avslutningsvis.Med det menade han antagligen att när det går bättre ska inte utgifterna öka utan istället skapa en buffert för kommande lågkonjunkturer.

Det som förvånade i utfrågningen var avsaknaden av en diskussion om kritiken mot regeringens jobbpolitik. Borg fick inte ens tillfälle att säga att regeringen skapat 200 000 nya jobb. Detta är dessutom fel - antalet nya jobb ligger kring 300 000 sedan 2006. Siffran var 303 000 i maj och är fortfarande ungefär lika hög i augusti (bart juli-13). Att detta beror på att folkmängden ökat är inte riktigt sant. Över hälften av jobben gick till invandrare som har svårare att få arbete än inrikesfödda. Dessutom har sysselsättningsgraden faktiskt ökat trots att det under tiden både varit finanskris och eurokris med tragiskt dålig exportutveckling som följd.

Anders Borg fick utveckla en rad tekniska synpunkter på skatter och ekonomisk politik. Men han fick inte tillfälle att ge någon mera principiell lyftning åt politiken. Finansministerns politik syftar ju till att åstadkomma en bättre utveckling som konkret kan ställas bredvid andra jämförbara länder vad avser tillväxt, privat och offentlig konsumtion, sysselsättning och skattetryck.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , intressant.se

Etiketter:

1 Comments:

At 23 september, 2013 08:35, Anonymous Anonym said...

Sysselsättningen har ökat med 300 000 , men däri ingår en mängd instegsjobb och andra konstgjorda stödåtgärder för att få fler i arbete.Dessa utnyttjas av arbetsgivare som inte vill betala för en vanlig anställd.
Lär av Tyskland-inför låglönejobb!
Då slipper både arbetsgivare och arbetstagare att förnedra sig och utnyttja systemet.

 

Skicka en kommentar

<< Home