tisdag, april 05, 2016

Nu kan det bli bankkris?

Staten måste gå in med nytryckta pengar för att rädda bankerna, oavsett vad man kallar stödet. Det är fel som SvD skriver att det är skattebetalarna som måste stå för pengarna. Men blir det verkligen kris?

Nu kraxar olyckskorparna i SvD:s Näringsliv igen. Det är på måndagen krönikören Andreas Cervenka som den här gången skriver en nyhetsartikel (SvD 24/4-16) om vilka stödinstitutioner som finns för bankerna. En sådan redogörelse är naturligtvis mer oroande än hans tidigare metaforkryddade krönikor som i svepande ordalag pekat på att allt snart kan gå åt helvete i "la-la-landet Sverige". Bakgrunden är följande:

"När finansminister Magdalena Andersson och Vänsterpartiets Ulla Andersson häromdagen aviserade planerna på en ny bankskatt hänvisade de bland annat till att bankerna lever under skydd från staten om det blir kris, så kallad implicit garanti. Det fick Bankföreningen att gå i taket."

Bankföreningen anser att det nya krishanteringsdirektivet, som gäller sedan 1 februari, förutsätter att bankerna ska stå på egna ben vid en kris. Det är tydligen de stora långivarna (ej insättarna) till bankerna som saken gäller:

"Grundtanken är att aktieägarna och de som lånat ut pengar till banker ska ta förlusterna vid kriser. Därmed ska staten slippa gå in med pengar. Långivare får skriva ned sina skulder eller omvandla dem till aktier, så kallad bail-in."

Men Cervenka, som har en kritisk inställning till aktieägarna och de stora långivarna, är snabb med att understryka att staten och skattebetalarna visst kan komma att gå in med stöd för att rädda dessa två moraliskt tvivelaktiga grupper från förluster. Det finns nämligen en klausul i EU-lagstiftningen som medger för stater att gå in med förebyggande stöd om det finns risk för "allvarlig finansiell störning".

Ovanpå detta finns också den s k stabilitetsfonden, som innehåller drygt 40 mdr kr, samt numera också en s k resolutionsreserv finansierad av bankerna. Som jag skrivit tidigare (jun-12) är detta dimridåer. Bankerna kan inte sätta in pengar för att spara dem till en ev kris. Det är staten som får stå för pengarna i kristider genom att skapa dem ("trycka pengar"). Men Cervenka är noga med att skriva att det är "skattebetalarna" som står för stödet till bankerna. Vi får en bild av att skatterna ska höjas för att rädda de tvivelaktiga kapitalisterna. Formellt stöd får han från han från Standard & Poor's:

"Enligt S&P är det en medveten tanke från politiskt håll att det redan finns pengar avsatta som kan användas för bankräddningar. Då behöver inte politikerna gå till skattebetalarna och be om "mer" pengar vid en eventuell kris."

Som vanligt framhåller Cervenka också att föreställningen att staten ska "rädda bankerna" innebär en "implicit garant" som skulle ha uppgått till 26 mdr kr per år sedan 1998 i stöd till bankerna genom att de kunnat låna till lägre räntor.

Utgångspunkten för hela artikeln är att det kan bli en bankkris (när som helst?). Det hade varit mer intressant att få del av ett scenario som orsakar bankkrisen. Men det ledet är kanske numera så självklart att man kan hoppa över det. Men hur räddningsoperationerna skulle sättas in hade ändå varit intressant att få belyst. Hur mycket räcker 40 miljarder till?

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , intressant.se

Etiketter:

5 Comments:

At 15 april, 2016 00:33, Anonymous Anonym said...

Banker ska räddas av riksbanken med sedelpressen.
vi har haft för låg inflation sen finanskrisen, tänk om vi då hade tryckt pengar, nu skulle vi haft bättre ekonomi och nått inflationsmålet.

En djup kris leder till en bankkris men samtidigt sjunker inflationen.
Det går utmärkt att trycka pengar i en kris när inflationen sjunker, det som händer är att vi slipper deflation och ökad skuldsättning.


Riksbankerna skapades för att rädda banker i kris och tanken var att dom skulle trycka pengar om det behövdes.

Nu ska tydligen riksbankerna bara se på när banker går i konkurs och sen låta skattebetalarna låna nytryckta pengar av privatbanker för att sen rädda privatbanker.
När staten lånar pengar så skapar en privatbank pengarna ur tomma intet.
http://www.riksbank.se/sv/Press-och-publicerat/Webb-tv/Vad-ar-pengar

Riksbanken kan skapa pengarna i stället.


Vi ökar hela tiden mängden pengar utom i kriser, då slutar privatbanker att trycka pengar, lösningen är att riksbanken trycker upp dom pengarna som bankerna inte länge skapar.

 
At 21 april, 2016 16:49, Blogger Danne Nordling said...

Att en del alarmister tror att det kan bli en bankkris sammanhänger med att man förutser en krasch på bostadsmarknaden. Ett scenario är att riksbanken höjer räntan så att tillräckligt många hushåll inte kan betala sina bolån.

Högbelånade hushåll säljer sina bostäder vilket medför ett prisfall. Det medför i sin tur att privat konsumtion minskar och att bankerna inte kan få tillbaka sina utlånade pengar. Bankerna höjer utlåningsräntorna för att kompensera förlusterna varvid fler låntagare säljer och bostadspriserna sjunker ytterligare. Arbetslösheten stiger och ännu fler säljer sina bostäder.

Förlusterna i bankerna stiger och sänker baskapitalrelationen. Det medför att bankerna säger upp lån över hela fältet varvid tiotusentals företag går i konkurs (credit crunch). Utländska placerare och andra institutioner drar tillbaka sina kreditplaceringar och ännu fler lån sägs upp. Arbetslösheten exploderar och bostadsägare i tiotusental går i konkurs. Bankernas egna kapital blir otillräckligt och de måste gå i likvidation. Banksystemet upphör till stor del att fungera och allmän misär vidtar.

Scenariot bygger på känsligheten hos låntagarna är oväntat stor och att motåtgärder i tillräcklig omfattning inte går att genomföra.
/DNg

 
At 23 april, 2016 05:46, Anonymous Anonym said...

Krisen som alarmisterna pratar om kan bara inträffa om riksbanken vägrar att trycka pengar i en kris.
Riksbanken har hittills bara gett banker pengar och pengarna har sen bara gått till bolån.
Riksbanken kan och skall ge pengar till staten och folket om det kommer en djup kris.
http://www.dn.se/debatt/lat-alla-invanare-i-sverige-fa-en-betydande-utbetalning/
Då kan ALDRIG det alarmisterna pratar om inträffa.


Problemet med en kris är credit crunch bankerna slutar att trycka upp nya pengar och dom tar bort pengar ur ekonomin.
Riksbanken skall då ta över och tillverka nya pengar.
Den totala mängden pengar behöver inte ens öka det viktigaste är att mängden pengar inte minskar.

Alarmisterna är rädda för hyperinflation jag är bara rädd för att riksbanken inte vågar trycka pengar och ge dom till staten.

FED ECB och riskbanken kunde löst finanskrisen med sedelpressen vi hade nått inflationsmålet och staterna hade fått gratispengar.

Alarmisterna kan få rätt pga våra fega riksbanker som inte vågar trycka pengar, den nuvarande situationen är riksbankernas fel.


Före finanskrisen så tryckte banker pengar som en gödselspridare och lånade ut pengar till ruckel i USA och ingen pratade om hyperinflation.
Nu tror alarmisterna att det blir hyperinflation om riksbanken trycker pengar och ger pengarna till staten som sen kan behålla sina lärare och andra i den offentliga sektorn.

Alarmisterna har delvis fått rätt i Sydeuropa och det beror på att där har man gjort det alarmisterna vill, man har slutat trycka pengar.

 
At 10 maj, 2016 22:28, Blogger Danne Nordling said...

Tre nationalekonomer (bl a Andreas Bergh) kom den 28/4 med en rapport om hur Sverige kan gå in i skymningslandet genom en bopriskris i kombination med ökat budgetunderskott på grund av flyktingmottagandet. Men de analyserar varken känsligheten för svenska hushåll vid en räntehöjning eller vilka motåtgärder som skulle kunna vidtas.
http://intelligencewatch.org/wp-content/uploads/2016/04/Rapport-SE-i-ekonomisk-kris_apr16_lowres.pdf
/DNg

 
At 01 juni, 2016 14:12, Blogger ekvationsteorin said...

"Ingves varnar för djup lågkonjunktur"
"Det behövs åtgärder för att minska riskerna med hushållens ökade skuldsättning och stärka motståndskraften hos svenska banker. Annars kan det sluta i en svår kris, enligt Riksbanken."
http://www.dn.se/ekonomi/ingves-varnar-for-djup-lagkonjunktur/

Slutar vi att låna och börjar amortera så minskar minskar ökningstakten av nya pengar och i värsta falla så försvinner pengar ur ekonomin.
http://www.riksbank.se/sv/Press-och-publicerat/Riksbanken-Play/Vad-ar-pengar

Vi kan skapa en kris när vi nu ska minska på våra skulder.
Vi kan lösa problemet med att riksbanken köper upp nya statsobligationer som öronmärks till infrastruktur.
Staten får nytillverkade pengar som stimulerar ekonomin.

Vi har bestämt att vi ska ha 2% inflation då förstörs 2% av pengarna varje år och därför måste vi öka mängden pengar med 2% för att ersätta pengarna inflationen förstörde.
Detta går inte om vi minskar skuldsättningen för då skapas inte nya pengar.

Riksbanken skapar en kris när riksbanken vägrar att trycka pengar och ge pengarna till staten.
Hur ska vi kunna skapa nya pengar om vi ska minska vår skuldsättning och staten INTE lånar och företagen inte vill investera?
Måste det bli en ny 30 tals depression för att få riksbanken att trycka pengar?

http://danne-nordling.blogspot.se/2014/10/nollranta-battre-att-trycka-pengar.html

 

Skicka en kommentar

<< Home